Skärgårdsskolelever utforskar naturen och lär känna varandra på Berghamn i Nagu: ”Det blir mycket gemenskap”

Ungefär femtio sjundeklassare från skärgårdsskolorna i Pargas och Kimitoön samlades på Berghamn en dag i slutet av maj. Även om du bor i skärgården är närmiljön inte alltid bekant.

Sex elever som går i skola i Korpo sitter på en trappa.
Casimir Rajakangas, Evert Korpioksa, Alessio Scavio, Vilmos Tóth, Colin Söderman och Albin Österman tyckte det ibland blev lite tråkigt att bara prata och lyssna. Bild: Carmela Johansson / Yle

Sedan år 2009 har sjundeklassare från skärgårdsskolorna inom Pargas stad och Kimitoöns kommun träffats på en ö i Skärgårdshavets nationalpark. De senaste åren har utflykten ordnas som en del av Skärgårdshavets biosfärområdes projekt ”Unga för en hållbar framtid.”

Årets utflykt gick till Berghamn i Nagu där cirka femtio elever från Skärgårdhavets skola, Ulkosaariston koulu, Iniö skola, Kyrkbackens skola och Dalsbruks skola fick träffas och lära känna varandra och skärgårdsnaturen.

Eleverna anländer med taxibåt till Berghamn från Iniö, Kasnäs och Pärnäs och delades sedan in i två grupper. Den ena gruppen får börja med att gå på en rundvandring längs naturstigen på Berghamn tillsammans med Laura Lehtonen från Forststyrelsen, medan den andra gruppen får ta del av Skärgårdshavets biosfärområdes program.

En kvinna berättar får några elever om skärgårdhavets nationalpark.
Laura Lehtonen inledde rundvandringen på Berghamn med att fråga vilka öar i Skärgårdshavets nationalpark som eleverna besökt. Bild: Carmela Johansson / Yle

”Om jag var här själv kunde jag ha klättrat i berg och ha roligt”

Casimir Rajakangas från Ulkosaariston koulu och Evert Korpioksa, Alessio Scavio, Vilmos Tóth, Colin Söderman och Albin Österman från Skärgårdshavets skola i Korpo känner alla varandra från förr. Rajakangas är den enda i gänget som har besökt Berghamn förut. Pojkarna tycker att programmet varit lite tråkigt.

– Det skulle vara roligare att vara här själv utan lärare, för just nu känns det tråkigt då vi bara går runt och pratar. Om jag var här själv kunde jag ha klättrat i berg och ha roligt, säger Scavio.

– Jag tycker att det är helt okej. Det skulle kunna vara mer intressant, men jag vet inte hur, säger Tóth.

Elever som anländer med en taxibåt till Berghamn i Nagu.
Ett femtiotal elever från skärgårdsskolorna i Åboland träffades på Berghamn i Nagu. Bild: Carmela Johansson / Yle

”Vi har kanske lite mer frihet i skärgården”

I Korpo umgås eleverna i Ulkosaariston koulu och Skärgårdshavets skola ofta på rasterna, men eleverna i de andra skärgårdsskolorna är inte så bekanta. Flera av pojkarna tycker att det är skönt att bo på en liten ort i skärgården där alla känner alla.

– Det känns ganska skönt, vi har kanske lite mer frihet och är lite annorlunda än andra ungdomar, säger Österman.

– Jag skulle hellre bo i stan, jag är uppvuxen i en stad och det känns som att det finns mer att göra där, säger Korpioksa som tidigare bott i Åbo, men numera bor i Houtskär.

Sjundeklassare från skärgårdsskolorna lär sig om biosfärområdet på Berghamn i Nagu.
Erika Silventoinen och hennes kollega Hanna Karvinen från Skärgårdshavets biosfärområde varvade faktan med balansövningar. Bild: Carmela Johansson / Yle

”Det ser ganska lika ut som på Iniö”

Fanny Björklund från Iniö skola sitter och njuter av solen medan hon äter den lunch som skolan haft med sig. För henne är det första gången hon besöker Berghamn i Nagu.

– Det känns ganska lugnt och skönt här och det ser ganska lika ut som det gör hemma på Iniö. Jag har lärt mig att det är viktigt att det finns balans i ett biosfärområde, både djuren och människorna ska leva i balans, säger Björklund.

Björklund är med i Pargas ungdomsfullmäktige och träffar ganska ofta elever från de andra skolorna i staden.

– Det är viktigt att träffa unga från andra delar av skärgården, för då lär man känna vandra och ser kanske saker ur ett annat perspektiv, säger Björklund.

En ung flicka vid några röda sjöbodar.
Fanny Björklund tycker att Berghamn påminner lite om Iniö. Bild: Carmela Johansson / Yle

”Det blir mycket gemenskap då vi träffas”

Ute på bryggan har flera elever från Kyrkbackens skola i Nagu samlats. Nathalie Danielsson och Adele Åberg är första gången på Berghamn.

– Det finns mycket fint att se på här och vi fick höra mycket intressant, bland annat mycket om kossor. Det är roligt att träffas också, det blir mycket gemenskap då vi får träffas med andra skolor och det är roligt. Vi samarbetar mycket med skolan i Korpo, men känner inte eleverna så bra, säger flickorna.

Två flickor som sitter vid en brygga.
Nathalie Danielsson och Adele Åberg gillade naturen på Berghamn. Bild: Carmela Johansson / Yle

”Här är inte så mycket hus och folk, men det är fint”

Även sjundeklassarna Wilhelmina Ek, Wida Rehn, Tinja Nordell och Livia Rehn från Dalsbruks skola är första gången på Berghamn.

– Det är roligt att få komma hit och få åka båt och trevligt att se nya platser. Här är inte så mycket hus och folk, men det är fint, säger flickorna.

Fyra sjundeklassare från Dalsbruks skola i Kimitoön vid ett staket på Berghamn i Nagu.
Wilhelmina Ek, Wida Rehn, Tinja Nordell och Livia Rehn tyckte det var roligt att få åka ut i skärgården. Bild: Carmela Johansson / Yle

”Ungdomarna ska få känna att de är en del av en större helhet”

Erika Silventoinen är projektledare för projektet ”Unga för en hållbar framtid”. Hon ser det som viktigt att de unga också får en chans att uppleva de öar som ingår i biosfärområdet.

– En viktig aspekt är tillhörighetskänslan, att du känner att du hör hemma i skärgården. En av orsakerna till att vi är på den här utflykten är att alla sjuor ska få träffas och känna att de är en del av en större helhet, säger Silventoinen.

Skärgårdshavets biosfärområde grundandes 1994 och fyller nu alltså 30 år. Skärgårdshavets biosfärområde består av Skärgårdshavets nationalpark och de åboländska skärgårdsområden som tillhör Pargas stad och Kimitoöns kommun.

Elever och lärare gör balansövningar ute i gräset på Berghamn i Nagu.
Faktan om midsommarstänger, varvades med balansövningar i att stå som en midsommarstång. Bild: Carmela Johansson / Yle

Silventoinen har arbetat inom biosfärområdet sedan år 2020 och under den tiden har flera viktiga program i samarbete med Pargas stad och Kimitoöns kommun utarbetats, bland annat småbarnspedagogikens Gäddan och gänget och hållbarhetsstigen i skolorna.

– Vi talar mycket om en hållbar framtid och försöker ge barnen och ungdomarna handlingskraft för en hållbar framtid. Då tänker vi inte bara på miljögärningar utan också på den sociokulturella och ekonomiska hållbarheten, säger Silventoinen.

Hamlade träd på Berghamn i Nagu.
På Berghamn har träden nyligen hamlats. Förr hamlades ofta träden för att ge gårdens djur mat till vintern. Bild: Carmela Johansson / Yle

Programmet under träffen utgår från ett material som heter balansstigen. Innan träffen har Silventoinen också haft en förberedande träff i skolorna.

– Vi lyfter bland annat fram kulturlandskap, som vi ser väldigt tydligt här på Berghamn. Här finns till exempel hamlade träd och boskap på bete. Sen talar vi också om Skärgårdshavets tillstånd och välmående och inre balans. Vi har till exempel balanserat med ärtpåsar, vajat som ålgräs och stått som midsommarstänger, berättar Silventoinen.

Elever som står på en brygga och tittar vad som hittats i havet med skärgårdshavets biosfärområdes personal.
Erika Silventoinen delar ut saker som hittats i havet till eleverna, en del saker hör hemma i havet, medan andra inte gör det. Bild: Carmela Johansson / Yle

”Närmiljön är kanske inte det mest attraktiva då du är tretton”

Silventoinen tycker att det är viktigt för ungdomarna att åka ut och uppleva öarna i Skärgårdshavet, både på grund av delaktighetskänslan, men också för att många unga inte besökt dem förut. Endast ett fåtal av eleverna har besökt Berghamn förut.

– Själv kan jag erkänna att jag var över 40 år då jag första gången i mitt liv var på Utö, så det är inte så självklart att man på egen hand åker ut till öarna. Närmiljön är kanske inte heller det mest attraktiva då du är tretton, därför vill vi visa att en orsak till att vi har blivit ett biosfärområde, är just de här kulturlandskapen, som vi ser väldigt bra på Berghamn, säger Silventoinen.

Elever som går längs naturstigen på Berghamn i Nagu.
För många av eleverna var det första gången de besökte Berghamn. Bild: Carmela Johansson / Yle

”En fin möjlighet att få träffa andra skärgårdselever”

Peter Rönnberg, som är lärare i Kyrkbackens skola, tycker det är värdefullt att eleverna får en chans att åka längre ut i skärgården. Han har varit med på de här träffarna i femton år.

– Det är roligt och en fin möjlighet att också få träffa andra skärgårdselever. Ibland har vi bara varit en del av skolorna och ibland har vi varit alla. Även om eleverna kanske inte umgås så mycket med varandra på plats, vet jag att de under tidigare år har haft kontakt via sociala medier efteråt och det känns ju alltid trevligt, säger Rönnberg.

Två lärare i soligt väder på en båt.
Lärarna Mia Weckman från Skärgårdshavets skola i Korpo och Peter Rönnberg från Kyrkbackens skola i Nagu uppskattade möjligheten att få åka ut i skärgården med eleverna. Bild: Carmela Johansson / Yle
50 elever åkte på utflykt till Nagu Berghamn