Solkraftsboom i Lovisa – mycket sol och positiv inställning lockar företag

Just nu är planeringen i gång för fem solkraftverk i Lovisa, plus ett som lagts på paus. Dessutom har kommunen fått flera förfrågningar av intresserade företag.

Solpaneler Kalajoki
Solpaneler på en åker i Kalajoki. Solkraftverken i Lovisa kommer förmodligen att se ganska lika ut. Arkivbild. Bild: Elisa Kinnunen / Yle

Solkraftsföretagen visar stort intresse för Lovisa just nu. Det finns flera orsaker, främst det att Lovisa får mycket sol.

– Ju längre söderut och ju närmare kusten, desto mer intressant är stället med tanke på solkraft, säger Vikke Saarelainen som är vice vd på Skarta Energy.

Stadsplaneringsavdelningens chef Marko Luukkonen påpekar också att Lovisa har nätkapacitet för att ta emot och föra vidare solenergin eftersom det finns färre vindkraftverk här än på andra ställen i landet.

två pojkar med sin pappa leker på en badstrand i Lovisa
Lovisa ligger på en ypperlig plats med tanke på mängden sol som strålar över staden. Arkivbild. Bild: Jeanette Broman / Yle

Saarelainen på Skarta Energy är nöjd med hur samarbetet med staden har fungerat.

– Lovisa förstår att staden ligger på ett bra ställe och vad förnybar energi kan möjliggöra, inte bara som energikälla utan också med tanke på kommunens livskraft och varumärke, säger Saarelainen.

Hans företag har, eller hade, långt hunna planer på två solkraftverk i Lovisa: Ett litet vid Bryggeribacken och ett stort vid Niinijärvi.

Solkraftverket i Niinijärvi skulle ta upp 200 hektar och ha en kapacitet på 90 megawatt. Det ligger nu på is i väntan på bättre tider med mindre turbulens på energimarknaden och större intresse hos investerare. Dessutom är terrängen utmanande och gör det dyrt att bygga solpaneler på området.

Bryggeribackens solkraftverk förmodligen först klart

Planerna för det lilla solkraftverket vid Bryggeribacken går däremot framåt. Det ska ta upp 7,1 hektar av stadens mark och ha en kapacitet på under 10 megawatt.

Stadsfullmäktige godkände arrendeavtalet för några veckor sedan, nu väntar man bara på att detaljplaneändringen för området ska bli klar. Tanken är att den ändrade detaljplanen godkänns i slutet av året.

Flera solpaneler på rad i en solpark i Uleåborg. Solpanelerna ligger placerade på marken ute i naturen.
De flesta solkraftverken ser rätt lika ut. Det här är företaget Oomis solkraftspark i Uleåborg. Den har 18 000 tvåsidiga solpaneler och en effekt på knappa 10 megawatt. Arkivbild. Bild: Rami Moilanen / Yle

Bara planläggnings- och investeringssidan är godkänd går det snabbt att få upp solpanelerna, särskilt då det gäller ett så litet projekt.

– Vi kan börja producera energi vid Bryggeribacken ett halvår efter att byggandet inletts, säger Saarelainen.

Bryggeribackens solkraftverk är det enda som ska byggas på stadens mark.

– Vi har fått flera förfrågningar, men områdena har oftast varit så steniga att det inte lönat sig, förklarar Luukkonen från stadsplaneringsavdelningen.

De andra solkraftverken planeras på privat mark som företagen arrenderar av ägarna. Mest handlar det om odlings- och träskmark.

Planeringen i full gång

Lovisas hittills största solkraftverk planeras i Tessjö. Där vill bolaget European Energy bygga solpaneler på ett 300 hektar stort område till en kapacitet på 250 megawatt. Bolaget och NTM-centralen utreder som bäst om projektet kräver en miljökonsekvensbedömning. Om inte kan planarbetet börja i slutet av året.

En karta över Lovisa med fem gula, rödrandiga former inritade. Det är solkraftsparkerna i Brännankärret/Röjsjö, Norra Sarvlax, Tessjö och på Bryggeribacken.
Ungefärlig karta över fyra av de planerade solkraftverken. De här projekten är under arbete och så långt komna att kartor över planområdet finns publicerade. Bild: Mira Bäck / Yle

I norra Sarvlax planerar Fortums dotterbolag Norrsarvlax Solkraft bygga ett 150 megawatts solkraftverk på 250 hektar. Stadsfullmäktige beslöt i mitten av mars att staden ska börja utarbeta en delgeneralplan för området.

Det finländska solkraftsföretaget Forus samarbetar med danska Better Energy om att bygga ett solkraftverk på 120 megawatt i Brännankärret och Röjsjö. Solkraftverket delas upp över de två områdena och ska ta upp sammanlagt 190 hektar.

Arbetet med delgeneralplanen för Brännankärret och Röjsjö är så pass långt hunna att man samlar in utlåtanden och gör utredningar.

Luukkanen tror det tar flera år att gå igenom hela planprocessen innan byggandet kan börja.

Myrmark med kalhygge på sommaren.
Myrarna mellan riksväg 6 i väster och Kuggom i öster intresserar energibolagen. Bilden är från Brännmalmen, en liten bit ifrån Brännankärret. Bild: Leo Gammals / Yle

Planläggning eller bygglov

Konsultföretaget Solmar Consulting och investeringsbolaget Korkia samarbetar om att bygga ett 65–75 megawatts solkraftverk på 100 hektar i Musaområdet i Kungsböle.

Det projektet breder ut sig över flera separata markområden på omkring 20 hektar, vilket betyder att en planändring inte nödvändigtvis behövs. Tillståndsprocessen är betydligt snabbare om det räcker med ett bygglov, även om det förstås också kräver olika utredningar och att grannarna hörs.

En åker i Lovisa.
Solkraftverken i Lovisa byggs mestadels på privat mark, främst åkrar och träsk. Marken får inte vara för stenig. Arkivbild. Bild: Niklas Fagerström / Yle

Förutom de redan nämnda projekten finns det planer på fyra till som är alldeles i startgroparna.

– I norr, nära Musa, finns ett projekt som vi förhandlat om men det finns ingen ansökan än. De funderar på att bygga solkraftverk på ett några hundra hektars område, berättar Luukkonen.

I södra Lovisa finns det också preliminära planer på två mindre solkraftverksbyggen. Båda skulle vara under 100 hektar stora områden uppdelade på flera mindre jordlotter.

– Sedan har vi fått en förfrågning om ett område på mellan 60 och 70 hektar vid riksväg 6 söder om Liljendal, berättar Luukkonen.

Få klagomål från Lovisaborna

Planer på att bygga vindkraftverk får ofta en hel del kritik från invånare i närheten. Solpanelerna verkar inte väcka lika mycket känslor, men en del funderingar har Lovisaborna om dem också.

– Det finns inte någon stor folkrörelse emot solkraft, men det finns tvivel och farhågor om det byggs för mycket solkraft eller på fel plats. Nu när det varit mer på tapeten har det också hörts fler kritiska röster. Men det är inget jämfört med motståndet mot vindkraftverket i Tetom, säger Luukkonen.

De planerna lades ner när markägaren drog sig ur.

Det finns också funderingar om hur naturen påverkas, till exempel om solkraftverket placeras i ett träskområde. Enligt Luukkonen görs det alltid omfattande utredningar oavsett om projektet kräver en planändring eller om det räcker med bygglov. Man kartlägger naturvärdena och tittar till exempel på hur vattenflödet kan förändras.

Ytterligare en fråga handlar om ifall det är okej att använda odlingsmark för att producera solkraft istället för mat. För bonden är det lönsammare att hyra ut sin åker för solkraftsproduktion än att odla den. Det skulle krävas större samhälleliga förändringar för att lösa det dilemmat.