Silja Kosonen stormar fram i intervjuzonen. Stegen är bestämda, minen besk. Besvikelsen skiner fram på långt håll, trots att 21-åringen nyss tagit den unga karriärens mest framskjutna mästerskapsplacering.
– En fjärde plats på EM är helt okej. Men en tredje plats skulle ha varit bättre, konstaterar Kosonen som blev en dryg halvmeter från medalj med resultatet 72,06.
– Helt ok tävling, flera jämna prestationer, men toppen saknas för tillfället. Vilket är otroligt irriterande. Kasten är inte dåliga, men inte de bästa heller.
Kosonens serie höll jämnhög nivå fram till den femte omgången. Fyra kast inom en och en halv meter, där det längsta mätte sex centimeter över 72 meter, gav löften om att jätteresultatet kunde vara på väg. Det uteblev.
Istället dalade kurvan brant efter att Kosonen i omgång fyra blev passerad av både Anita Wlodarczyk och Rose Loga. I det femte kastet snuddade släggan i buren och landade på knappa 68 meter. I det sista ännu tidigare.
– Jag lyckades njuta av tävlingen i början, men sen började jag försöka för mycket. Det blev för allvarligt. Jag vet att jag kan kasta, och det var fast i så lite att det skulle ha lossnat, men sån här är idrotten ibland.
Sara Fantini vann med 74,18 och fortsatte Italiens succémästerskap. Finland är fortfarande utan medalj, då förutom Kosonen också Wilma Murto och Topi Raitanen missade prispallen – under det som skulle vara Finlands stora kväll.
Brittiskans tröstande ord
Den flerfaldiga guldmedaljören i juniormästerskap har med tanke på den ringa åldern ett ytterst imponerande stortävlings-CV att visa upp också på seniorsidan.
För två år sedan var hon sjua på VM i Eugene och femma på EM i München, förra sommaren femma på VM i Budapest.
Det här var din bästa mästerskapsplacering, men var det samtidigt den största besvikelsen?
– Jo. Här kändes det på riktigt som om medaljen var inom räckhåll. Fjärde platsen är den allra jobbigaste, man är så nära.
Efter att Kosonen lämnat buren för sista gången kom Anna Purchase fram och kramade om henne. Brittiskan, som slutade åtta i finalen, ville trösta sin tävlingskumpan.
– Jag sa åt henne att jag säkert kommer att ramla ihop och gråta ögonen av mig, och hon försökte kämpa på mig, berättar Kosonen om samtalet.
– Hon sa att hon följt min framfart sen jag var ung och berömde hur jag växt som kastare. Och betonade att jag på riktigt måste vara stolt över att vara EM-fyra. Fastän det känns svårt just nu.