På måndagsmorgonen hissades regnbågsflaggor vid Sursik skola och kommungården i Pedersöre. De hann ändå inte vaja mer än en timme förrän någon tog ner dem.
Vi frågade några Pedersörebor vad de tror det beror på att saken väcker så mycket känslor. Tommy Roos tror att den kristna tron som är stark i Pedersöre har med saken att göra.
– De är så väldigt känsliga frågor här i trakten. Tråkigt att inte alla människor kan uppmärksamma varandra och att man inte får vara som man är.
Roos efterlyser mer information och en öppnare dialog om ämnet i kommunen.
Emilia vill inte berätta sitt efternamn, eftersom ämnet är känsligt. Hon reagerar starkt på att flaggorna togs ner.
– Fullständigt beklagligt. Jag tycker att de borde få vara uppe, för det här är ju för kärlek.
Låsta positioner
Leif vill inte heller uppge sitt hela namn. Också han ser att religionen spelar en stor roll i sammanhanget.
– Debatten har gått het i långa tider kring pride och hbtq. Så jag förstår att det väcker starka känslor. Men å andra sidan så förstår jag inte att det skulle vara så farligt att hissa upp en flagga och att det skulle störa någon.
Leif säger att positionerna är väldigt låsta mellan dem med mer konservativa och dem med mer liberala värderingar.
– Jag tror inte att de båda polerna kommer att mötas riktigt hastigt.
Anna-Karin Pensar säger att människor har olika syn på vad prideflaggan står för.
– Jag tror att var och en kanske har ganska starka känslor och åsikter kring vad den här flaggan betyder. De som är mer konservativa har kanske en helt annan syn än de som då är mer liberala i sina åsikter.
Pensar tror att det behövs mer diskussion och att man öppnar upp för varandras synvinklar för att man ska kunna lösa konflikten. Hon får medhåll av Jessica Sjöblom.
– Det är nog diskussioner på ett vänligt och öppet sätt och att diskutera saken mer, tänker jag.
Demokratiskt beslut att hissa flaggorna
Prideflaggorna väckte diskussion i Pedersöre redan innan de hissades.
För ett par veckor sedan lämnade två flickor in en skrivelse med omkring 300 namn från elever i Sursik skola till utbildningsdirektören Rolf Sundqvist. I skrivelsen protesterade eleverna mot att flaggan hissas vid skolan.
– Vi hade ett samtal kring det här och jag berättade själv om hur jag såg på flaggan, att jag har kollat upp det och konstaterat att den står för tolerans, berättar Sundqvist.
Han kom överens med eleverna om att namnlistan tas upp på utbildningsnämndens möte som hålls på onsdag den här veckan.
– De tyckte att det lät som en bra idé att deras åsikter skulle komma fram.
Sundqvist säger att han blev överraskad över namnlistan och ställde sig själv frågan vad det beror på att regnbågsflaggan är så polariserande.
När han kom till jobbet på måndagen vajade båda flaggorna i sina stänger. En stund senare var de borta.
– Jag tycker att det är bedrövligt att det ska vara på det här sättet. Man kan ha olika åsikter, det tycker jag man ska få ha. Men ordet tolerans behöver vi nog diskutera i den här kommunen ännu mer både bland vuxna och bland ungdomar.
Sundqvist konstaterar att kommunstyrelsen har fattat ett demokratiskt beslut om att flaggan ska hissas och att beslutet måste respekteras.
Viktigt att fortsätta diskutera
Sundqvist säger att man redan arbetar för att lyfta jämlikhetsfrågor i Pedersöre, bland annat genom toleransveckor på Sursik skola. Under veckorna som ordnades i april gick man igenom vad tolerans betyder tillsammans med ungdomar och föräldrar och förde en dialog om saken.
– Alla de här värdegrundsfrågorna är ju jätteviktiga och lyfts fram i läroplanen. Men med tanke på det som nu har hänt här och de här starka känslorna så tror jag nog att vi behöver fortsätta det här arbetet aktivt, försöka hitta vägar att gå vidare.
Något enkelt svar på hur det ska gå till har Sundqvist inte. Hans önskan är ändå att alla människor ska få känna sig lika värda.
– Man ska inte behöva bli kallad för någonting eller bli stämplad för att man har en viss sexuell läggning eller att man har en annan hudfärg. Man ska få vara sig själv. Och där tror jag att vi behöver jobba vidare på de här frågorna.
Det viktiga är enligt Sundqvist att grupper med olika åsikter inte slutar prata med varandra. Han lyfter fram att det också finns drygt 260 elever i Sursik skola som inte har skrivit under namnlistan.
– De är också lika viktiga i det här.