Miljardärer som den amerikanske techgurun Bryan Johnson, 46, försöker sänka sin biologiska ålder till 18, och anser sig själv vara en försökskanin för att leva ett riktigt långt liv.
Vi bad experter inom biologi och hälsa ta ställning till några saker som en del rika personer gör för att förlänga sina liv, allt från helt normala hälsotips till alldeles bisarra experiment.
Överlag tycker experterna att det skulle vara vettigt att tänka på hur vi kan förbättra möjligheterna för alla i samhället att leva långa och hälsosamma liv – det här ska alltså inte bara vara något för de superrika.
– Personligen ser jag detta som en rättvisefråga, säger Samuel Sandboge, specialistläkare i allmänmedicin och reumatologi samt forskare vid Tammerfors universitet och THL.
1. Fasta
En del av den ungdomsfixerade miljardären Bryan Johnsons dagsrutin är att äta sin ”middag” riktigt tidigt, kring klockan 11. Det här är något som sägs kunna ha många hälsoeffekter och bland annat förbättra sömnen.
Men lever vi faktiskt längre av att fasta? Ja, det verkar faktiskt så, säger John Eriksson, professor i cellbiologi vid Åbo Akademi.
– Det handlar inte om svält. Men att hålla sig under gränsen då man faktiskt blir mätt, det vill säga att man är lite hungrig hela tiden, har faktiskt påvisats förlänga livslängden hos djur, exempelvis gnagare.
Eriksson berättar att man redan i mitten på 1900-talet fick fram dramatiska resultat som pekade på ökad livslängd för möss och råttor om man drog ner på näringstillförseln något.
– Det går ju inte att göra den sortens experiment på människor eftersom det är oetiskt, men det finns goda tecken på att det också har effekt på oss.
Överlag är vår metabolism, alltså ämnesomsättningen, starkt sammankopplad med åldrandet, fortsätter Eriksson. En soffpotatistillvaro är ingenting vi människor är lämpade för, utan de som har överlevt det naturliga urvalet har varit starka och snabba.
– Våra förfäder kunde lätt gå tiotals kilometer varje dag, vilket kan vara svårt för oss i dagens moderna samhälle att ha tid med, säger Eriksson.
2. Sömn
Att gå och lägga sig tidigt sägs också kunna leda till ett längre liv – men är det faktiskt viktigt att somna såpass tidigt som åtta på kvällen?
Cellbiolog John Eriksson påpekar att behovet av sömn varierar mycket från individ till individ.
– Somliga behöver sex timmar, somliga behöver åtta. En del kanske mer.
För mycket sömn har också visat sig ha negativa konsekvenser.
– Deprimerade personer tenderar ofta att sova alltför länge. Det kan bli en negativ cykel.
Lena Thorn, biträdande professor i allmänmedicin vid Helsingfors universitet, menar att sömn har fått allt större fokus i diskussionen kring hälsosamt leverne.
– Folk blir alltmer medvetna om sin sömnkvalitet via olika mätinstrument och oroar sig och funderar kring det.
Att sova för lite påverkar ämnesomsättningen och ökar stressnivåerna i kroppen, vilket leder till större risk för övervikt och diabetes, fortsätter Thorn.
– Om man har sovit dåligt ökar suget efter salt, fet mat och socker.
Att skära ner på mängden skärmtid från datorer och telefoner innan läggdags kan också vara bra, menar Thorn.
– Via skärmen får vi ofta innehåll i snabbt tempo vilket ökar vår vakenhet.
3. Hälsogranskningar
Att hålla konstant koll på sina vitala värden genom läkargranskningar eller olika applikationer på mobilen är också en ingrediens i många hälsoprogram.
Blodtryck och kolesterol rekommenderas att man kollar upp vart femte år, berättar allmänläkare Lena Thorn. Det går också att göra en elektronisk hälsokontroll via sjukvårdens digitala tjänst Omaolo som ger en feedback på både sömn och kost.
Men det är viktigt att komma ihåg att en hälsogranskning i sig inte automatiskt medför bättre hälsa.
– Många unga vuxna är onödigt oroliga för helt normala saker, till exempel ett kolesterolvärde som rör sig något utanför referensgränserna, säger Thorn.
Att bekymra sig i onödan kan skapa ett orostillstånd i kroppen som inte heller är hälsosamt. Så att vara intresserad av sin hälsa är bra, men det gäller att inte gå till överdrift, menar Thorn.
4. Mer extrema metoder
Sedan finns det också mer extrema metoder som framför allt rika entreprenörer sysslar med. Elchocker som sägs stärka musklerna, och blodtransfusioner där man ersätter gammalt blod med nytt.
Blodtransfusion för att förlänga livet förefaller både oetiskt och i viss mån också farligt, kommenterar cellbiolog John Eriksson.
– Blodtransfusion är definitivt inte att rekommendera. Idén hänför sig till vissa tillväxtfaktorer som det nya blodet ska ge. Att man ska bli hurtigare, exempelvis, men det är inte något att leka med.
Med tillväxtfaktorer syftar Eriksson på biologiskt aktiva molekyler som normalt är viktiga för att stimulera cellernas tillväxt, delning och reparation.
Också elektrisk stötbehandling som sägs stärka muskulaturen får tummen ner från Eriksson.
– Jag har svårt att hålla mig för skratt här. Muskler mår bra av aktivitet, men för friska människor är det bättre att ta en promenad eller gå till gymmet.
Elektrisk stimulering gör nytta inom vården om en människa är i koma och inte kan röra på sig, fortsätter Eriksson. Där används det för att undvika muskelförtvining, vilket i värsta fall kan vara dödligt.
Individen kontra samhället
Specialistläkare och forskare Samuel Sandboge menar att det förstås är upp till var och en att göra vad de vill med sina egna pengar, men han pekar också på att situationen blir skev då den fysiska och psykiska hälsan alltmer blir kopplad till socioekonomisk position.
– Det är en enorm skillnad globalt mellan de rikaste och fattigaste länderna när det gäller medellivslängd, hälsa och barnadödlighet. Mycket går att förbättra genom en mer rättvis resursfördelning.
Istället för att tala om att leva så länge som möjligt så kan det enligt Sandboge vara bättre att tala om att förlänga antalet friska år. Också i Finland kan vi genom färska studier utförda på finländare födda på 1930- och 40-talen se tecken på att socioekonomiska förhållanden påverkar chanserna för god hälsa senare i livet.
– De som haft det bättre ställt i barndomen hade i större utsträckning bättre hälsa i pensionsåldern. Likaså var det gynnsamt med utbildning, hälsosam kost och tobaksfrihet, säger Sandboge.
Faktarutan har korrigerats den 25.6.2024 klockan 10:30: Telomererna finns i ändan på kromosomerna i varje cell, inte i ändan av varje cell.
Gör du aktiva val i vardagen för att leva längre? Berätta i kommentarerna!