De nya europaparlamentarikerna har en central roll när EU fattar beslut om kommande klimatåtgärder. EU har dessutom stor makt i dessa frågor.
Samtidigt har debatten om klimatet lyst med sin frånvaro inför valet. Varför?
Frågan ställdes till tre experter: forskare Paavo Järvensivu från forskarenheten Bios, Antto Vihma från Utrikespolitiska institutet och universitetsforskare Johanna Vuorelma från Helsingfors universitets Europa-forskningsenhet.
All vetenskaplig data visar att läget är allvarligt. Det kommer ut mera koldioxid i luften än någonsin tidigare. Temperaturen stiger och många experter har redan förlorat hoppet om att uppvärmningen ska stanna vid 1,5 - 2,0 grader.
1. Frågor om säkerhet och ekonomi dominerar debatten
Klimatfrågorna har fallit i skymundan på grund av kriget i Ukraina, läget i Mellanöstern och diskussionen om statens finanser.
– I vår politiska debatt finns två dominerande frågor: ekonomin och säkerheten. Det finns inte plats för andra teman eller frågor, säger Vuorelma.
Säkerhetsaspekten dominerar många frågor, också sådana som inte direkt har med säkerhet att göra, säger hon. Klimatförändringen har blivit en diskussion om till exempel försörjningsberedskap.
Vihma och Järvensivu delar Vuorelmas syn på den politiska debatten.
– Vi koncentrerar oss som folk på att skära ner och att spara. Det är så enkelt, säger Järvensivu.
Också ytterhögerns framfart har tagit uppmärksamhet från andra diskussionsämnen.
2. Man ser inte hotet förrän det är alldeles inför ögonen
Den politiska debatten är kortsiktig, men påverkningen på miljön är långsiktig.
– Klimatet har en direkt koppling till säkerheten, säger Vihma.
Ett exempel är översvämningarna i Tyskland, Belgien och Nederländerna sommaren 2021. Somrarna med extrem hetta blir vanligare.
Torkan och katastroferna ökar också vid Europas gränser. En fjärdedel av den historiska staden Derna i Libyen förstördes under vattenmassor när två dammar gick sönder i en storm i september i fjol. Tusentals människor dog och förlorade sina hem.
Enligt Vuorelma är det tragiskt om vi behöver katastrofer för att klimatet ska bli ett hett diskussionsämne.
Forskare har länge funderat på hur det akuta hotet skulle kunna göras mer synligt, men för oss är frågan fortfarande abstrakt.
Med ekonomiska kriser och gränssäkerhet är läget ett annat. För dem har vi i Finland historiska referenser såsom krigen och ekonomiska depressioner.
3. Politikerna saknar vilja och kunnande
Järvensivu beklagar att klimatet har blivit en identitetsfråga.
– En stor del av den gröna omställningen kunde skötas utan att det skulle handla om identitet. Det handlar till stora delar om att förnya energin, trafiken och annan infrastruktur.
Järvensivu säger att frågan om den ekonomiska disciplinen kommer i vägen för klimatfrågan. Politikerna är vilse, säger Järvensivu.
– Det är förståeligt att oron för säkerheten tynger, men frågan borde kunna förenas med klimatsäkerhet. Här tar politikernas kunnande slut.
Också de förhöjda levnadskostnaderna och de stigande räntorna påverkar situationen. Även om de stigande priserna inte är en följd av klimatåtgärder försätter ekonomin politikerna i ett svårt läge, säger Vihma.
– Det är inte nödvändigtvis politiskt lockande att förklara grundligt vad som beror på vad. Det kräver också sakkunskap. För populisterna passar läget väl.
Ett intressant tillägg i den här soppan är att näringslivet stöder klimatåtgärder. Det måste speciellt Samlingspartiet och Centern beakta, säger Vuorelma.
4. Skeptikerna håller låda, men de är i de facto i minoritet
Enligt olika opinionsmätningar stöder invånare på olika håll i Europa stramare klimatåtgärder.
I färsk gallup som Euronews lät göra ansåg 52 procent av de 26 000 svarande att klimatåtgärder borde vara en prioritet i EU. I fjolårets Eurobarometer svarade 77 procent att de ser klimatfrågan som en mycket allvarlig fråga.
I Finland gjorde Uutissuomalainen i fjol en gallup där 50 procent av dem som svarade sa att man stöder klimatåtgärder även om det innebär en dyrare vardag. Svarsprocenten var bara 33 procent, det var främst anhängare till Sannfinländarna och Centern som svarade på enkäten.
Enligt forskarna har antalet personer som motsätter sig klimatåtgärder varit ganska stabil, folk är alltså inte trötta på olika klimatåtgärder.
Enligt Vuorelma kan folk trots allt motsätta sig enskilda åtgärder för olika åtgärder påverkar olika grupper i samhället olika mycket.
Men det finns inte en enskild folkopinion som politikerna skulle kunna försöka nosa fram. Politikerna har däremot själva stor inverkan på folks åsikter.
– En retoriskt skicklig politiker kan mycket effektivt påverka folks åsikter, säger Vuorelma.
Artikeln är en bearbetad översättning av Yles artikel ” Kansa haluaa tekoja, mutta poliitikot ovat hiljaa – tässä neljä syytä, miksi ilmastokriisi on jäänyt vaalien alla varjoon” av Janne Toivonen. Översättningen är gjord av Carmela Walder.