I januari övergår ansvaret för arbets- och näringstjänsterna från TE-byråerna till de nybildade sysselsättningsområdena. Yle Österbotten frågade direktörerna i de tre områdena i Österbotten och Mellersta Österbotten hur de ser på den här förändringen.
Pia Fraktman valdes under våren till sysselsättnings- och näringslivsdirektör i Jakobstadsregionens sysselsättningsområde. Hon inledde sitt arbete i april.
Tidigare har Fraktman bland annat arbetat som ungdomsdirektör i Karleby. Det var också hon som på uppdrag av kommunerna i Jakobstadsregionen gjorde en utredning av de olika alternativen inför sysselsättningsreformen.
I början av juni valdes Perttu Kellomäki till direktör för Mellersta Österbottens välfärdsområde. Kellomäki arbetar för tillfället som servicedirektör på Österbottens arbets- och näringsbyrå.
Den senaste att väljas är Juha Nummela som valdes så sent som på måndagseftermiddagen till direktör för Österbottens sysselsättningsområde. I dag arbetar Nummela som direktör för Österbottens arbets- och näringsbyrå.
Mycket arbete kvar att göra
Fraktman ser mest fram emot att få börja arbeta tillsammans med personalen och bygga nätverk.
– De har säkert många tankar kring det kommande året och kanske också rädslor. Vad blir det? Hur börjar det se ut? säger Pia Fraktman.
Hon säger att det finns mycket kvar som måste göras innan sysselsättningsområdet inleder sin verksamhet i januari.
– Jag vet att det är sju månader kvar, men det känns längre än det. Det känns som att vi har tio års arbete framför oss innan årsskiftet.
Perttu Kellomäki ser samarbetet med företag och andra arbetsgivare i regionen som en av nyckelfrågorna.
– När tjänsterna flyttar till sysselsättningsområdena kan vi bättre fokusera på vår egen regions behov och styrkor, säger Perttu Kellomäki.
Den kunniga personalen ser Kellomäki som en styrka i arbetet med förändringen.
Juha Nummela är inne på samma samarbetslinje som Perttu Kalliomäki.
– Det som blir annorlunda jämfört med idag är att området blir mer kompakt. Det gör att det kan bli lättare att få tillstånd ännu bättre samarbete mellan företagare, utbildningsanordnare, tredje sektorn och förstås offentliga myndigheter i organisationen, säger Juha Nummela.
Fungerar det inte idag då?
– Det fungerar helt bra i Österbotten. Men man kan alltid göra saker och ting på ett annorlunda sätt och kanske lite bättre än hittills. Om vi tar som exempel arbetsgivarbesök är det lätt hänt att flera organisationer gör besök till samma arbetsgivare, det kan lättare koordineras när man är inom samma organisation, säger Nummela.
Ekonomin den största utmaningen
För Fraktman är det ingen tvekan om att den största utmaningen för det nya sysselsättningsområdet kommer att vara ekonomin.
– Staten säger att förändringen är kostnadsneutral och det kanske den är ur deras synvinkel, men inte från kommunernas synvinkel.
Fraktman säger att statsandelarna till arbets- och näringsverksamheten inte kommer att täcka alla kostnader. Mönstret är bekant från vårdreformen för några år sedan.
– Nu har vi antagligen mycket mindre pengar att använda för de här tjänsterna än vad det har använts tidigare.
Kellomäki säger att sysselsättningsområdena inte har fått all information som de önskar från utvecklings- och förvaltningscentret (UF-centret), vilket försvårar budgeteringen i kommunerna.
Han tror att anskaffningen av utbildningar och tjänster kommer att vara en utmaning i övergångsfasen.
– Generellt sett är ekonomiska frågor verkligen utmanande och därför behövs relevanta tjänster och bra samarbete mellan regioner och de här nya sysselsättningsområdena.
Juha Nummela är också han inne på ekonomin som den största utmaningen.
– De största utmaningarna blir när ersättningarna för arbetslöshet tidigareläggs, att kommunerna blir skyldiga att betala för dem. Hur kommer vi att kunna tackla den problematiken? Hur ska vi få arbetssökande så fort som möjligt ut i arbetslivet?
För kunderna ska det mesta vara som förr
Enligt Kellomäki är målet att kunderna inte ska märka någon större skillnad vid årsskiftet. Han säger att förändringarna kommer att bli mer synliga med tiden, i och med att planeringsarbetet fortsätter under hösten.
– Övergången ska gå smidigt och bastjänsterna ska fungera. Det är det viktigaste, säger Kellomäki.
För personer som har använt arbets- och näringsbyråns tjänster i Vasa kommer det inte att ske några stora förändringar eftersom verksamheten kommer finnas på samma ställe som idag. Men nu blir det viktigt att också synas i de övriga kommunerna som hör till sysselsättningsområdet, säger Juha Nummela.
– Vi får se om vi får tillstånd att vi syns mer i andra kommuner också än enbart i Vasa, säger Nummela.
Ur kundernas synvinkel kommer en tydlig skillnad att vara att arbets- och näringstjänsternas bekanta logotyp försvinner. Fraktman tror att det kan vara en sak som påverkar tjänsternas tillgänglighet.
– Jag tycker det är lite synd. Ser du den logon så vet du att här får man sysselsättningstjänster, oberoende av var i Finland du bor.
I övrigt hoppas hon på att så lite som möjligt ska förändras för kundernas del.
På sikt hoppas hon att man ska kunna skräddarsy tjänsterna så att kunderna blir sysselsatta snabbare. Det kommer ändå att kräva flera år av arbete, bedömer hon.
– Jag tror inte att människan bryr sig om vem det är som producerar tjänsten, bara den där tjänsten finns.