BRYSSEL Det var i december ifjol som EU-toppmötet till slut lyckades fatta det historiska beslutet om att man ska inleda anslutningsförhandlingar med Ukraina och Moldavien.
Det blev möjligt efter att den ungerske premiärminister Viktor Orbán lämnade rummet.
Men de följande faserna har stött på fortsatt motstånd från Ungern, som alltjämt är missnöjd med korruptionsbekämpningen och den ungerska minoritetens ställning i Ukraina.
Många stadier i en lång process
De omfattande anslutningsförhandlingarna kräver mycket reformer, och EU-kommissionen hade kommit med en uppsättning villkor för att frågan överhuvudtaget kan gå vidare.
För Ukrainas del har det bland annat handlat om att bryta ner oligarkernas inflytande och förbättra minoriteters rättigheter.
Beskedet från EU-kommissionen är nu att Kiev har uppfyllt de fyra villkor som har ställts för den första etappen, det vill säga att formellt inleda förhandlingarna.
Också Moldavien har klarat av de krav som man hade riktat mot landet.
Det skulle innebära att anslutningsförhandlingarna kunde inledas i slutet av juni, men för det krävs ännu enighet bland medlemsländerna.
Ungerska ordförandeskapet kan inverka negativt
Trycket att få igång processen har ökat inte minst på grund av att det är Ungern som kommer att ta över EU:s roterande ordförandeklubba i juli.
Det nuvarande ordföranden Belgien fick nyligen ta emot ett brev av 12 medlemsstater - bland dem Finland - där man konstaterar att framsteg i Ukrainas och Moldaviens anslutningsprocesser skulle höja moralen och främja reformarbetet i de bägge länderna.
Den ukrainska premiärministern Denys Sjmyhal uppmanar EU-länderna på plattformen Telegram att ta nästa steg och ”inleda förhandlingar om medlemskap i Europeiska unionen redan denna månad”.