Idén om att använda frysta ryska tillgångar för det krigshärjade Ukraina ges stort utrymme under G7-ländernas toppmöte.
Detaljerna kring lånet utarbetas under mötet som i år hålls på den lyxiga semesterorten Borgo Egnazia i södra Italien.
Ett formellt tillkännagivande ska ges under toppmötet.
– Goda framsteg har gjorts då det gäller de frysta ryska tillgångarna, sa USA:s nationella säkerhetsrådgivare Jake Sullivan på torsdagen.
Enligt USA:s förslag beviljas Ukraina ett massivt lån på 50 miljarder dollar som hänför sig till den ränta som erhålls på de 325 miljarder dollar av ryska centralbankstillgångar som G7 och EU frös efter Rysslands invasion av Ukraina.
Det har också beslagtagits privata tillgångar som yachter, fastigheter och annan egendom som tillhör oligarker som står nära Rysslands president Vladimir Putin.
– Vi har en politisk överenskommelse på högsta nivå för den här affären, sa en anonym högt uppsatt tjänsteman i Biden-administrationen på torsdag eftermiddag.
Varför inte bara ge Ukraina de frysta tillgångarna?
Då Ryssland invaderade Ukraina 2022 fryste USA och dess allierade omedelbart alla ryska centralbankstillgångar de hade tillgång till. Det handlar om pengar som finns i banker utanför Ryssland.
Tillgångarna är immobiliserade och kan inte nås av Ryssland – men de tillhör fortfarande Ryssland.
I mer än ett år har tjänstemän från flera länder diskuterat lagenligheten i att konfiskera ryska pengar, och skicka dem till Ukraina.
Regeringar kan i allmänhet frysa egendom eller tillgångar utan svårighet, men en omvandling av förverkade tillgångar till konkret stöd, till exempel till Ukraina, kräver speciella rättsliga processer.
Nu lägger man i stället åt sidan vinster som genereras av de frysta tillgångarna, och en sådan penningpott är lättare att komma åt.
Separat antog USA tidigare i år en lag kallad REPO Act (Rebuilding Economic Prosperity and Opportunity for Ukrainians Act) som tillåter Biden-administrationen att beslagta 5 miljarder dollar i ryska statliga tillgångar i USA och använda dem till förmån för Ukraina.
Detaljerna utarbetas fortfarande.
Hur kan lånet användas – och hur snart lösgörs pengarna?
Målet är att Ukraina snabbt ska få de här pengarna.
En anonym fransk tjänsteman har sagt att detaljerna ska utarbetas mycket snabbt och att lånet kommer att betalas ut före årsskiftet.
Enligt Världsbankens bedömning kommer det att kosta mer än 486 miljarder dollar under de kommande tio åren att återuppbygga Ukraina som har ödelagts av ett krig som har pågått i över två år.
Vem skulle axla bördan om något oförutsätt inträffar?
Då de ryska tillgångarna en dag låses upp – exempelvis om kriget tar slut – kommer vinster från frysta tillgångar inte längre att kunna användas för att betala av lånet.
Om Ryssland återfår kontrollen över sina frysta tillgångar, eller om de immobiliserade medlen inte genererar tillräckligt med ränta, uppstår frågan om fördelning av skulden.
Den frågan utreds som bäst.
G7:s finansministrar har ändå sagt att Rysslands tillgångar kommer att förbli bundna tills Ryssland betalar för den skada som landet har orsakat Ukraina – vilket skulle tyda på att tillgångarna kan generera vinster under en lång tid framöver.
Vad kan gå fel?
EU:s sanktioner mot Ryssland – till exempel frysning av ryska tillgångar – måste förnyas var sjätte månad genom en enhällig omröstning i Europarådet.
En förnyelse av EU:s sanktioner riskerar dock att bli blockerad av Ungerns nationalistiska premiärminister Viktor Orban, som har nära band med Rysslands president Putin.
Det här kan bli problematiskt då Ungern tar över det roterande EU-ordförandeskapet i juli.
Ryssland har för sin del hotat med repressalier, och president Putin undertecknade i maj ett dekret som ger Ryssland en möjlighet att konfiskera tillgångar som tillhör USA eller ”associerade” länder.
G7 ska diskutera bland annat hotet från kinesisk industri
– Ledarna för gruppen av sju (G7) rika nationer är mer enade än någonsin i stora frågor, bland annat gällande kinesisk industriell överkapacitet, säger USA:s nationella säkerhetsrådgivare Jake Sullivan.
USA, EU och Japan har alla uttryckt oro över att generösa subventioner från Peking resulterar i en flod av billiga varor som slår ut på den globala marknaden och hotar västerländska företag.
EU-kommissionen meddelade på onsdagen att det införs extra tullar på upp till 38,1 procent på importerade kinesiska elbilar. USA har redan fyrdubblat avgifterna för kinesiska elbilar.
Samtidigt varnar EU-diplomater för att man i Europa är angelägen om att undvika ett fullständigt handelskrig med Kina.
På G7:s mötesagenda finns också klimatfrågor, läget i Mellanöstern, migration, ekonomisk säkerhet, artificiell intelligens och energifrågor.
G7 har i år bjudit in många utomstående – bland dem påven som ska tala om AI
G7 består av Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Storbritannien, Tyskland och USA.
Ivriga att inte framstå som en elitistisk fästning har G7-länderna öppnat sina dörrar för ett stort antal utomstående i år, bland annat påven Franciskus, som förväntas hålla ett huvudtal på fredag om riskerna och potentialen med artificiell intelligens.
Bland dem som också har bjudits in till Puglia finns ledare för Indien, Brasilien, Argentina, Turkiet, Algeriet och Kenya.
Källor: AP, AFP, Reuters