Det är alltså ingen rekordfart som väntas. År 2026 förväntas tillväxttakten vara 1,5 procent, alltså lite sämre än 2025.
Sysselsättningsgraden ökar också något. Enligt prognosen ökar den med en årstakt på cirka en procent de närmaste åren.
År 2026 ligger sysselsättningsgraden på 73,9 procent i åldersgruppen 15-64 år.
Budgetunderskottet minskar – men långsamt
Tillväxten och det förbättrade sysselsättningsläget räcker ändå inte till för att få statsfinanserna i skick menar ministeriet, regeringens åtgärder är inte tillräckligt effektiva.
I år ser det sämre ut än ministeriet tidigare trott. I stället för ett budgetunderskott på 3,5 procent, som man räknade med ännu i våras, är prognosen nu att underskottet blir 3,7 procent.
Det här beror på att skatteintaget blir mindre än väntat, och att välfärdsområdena och kommunerna behöver mer resurser än väntat.
De kommande åren minskar budgetunderskottet något, men också det sker i långsam takt.
Prognoschefen: Regeringen får inte backa i sina sparbeslut
Överdirektör Mikko Spolander, är det en positiv eller negativ prognos ni kommit ut med?
– Jag uttrycker mig så här: Situationen inom den offentliga sektorn oroar mig. Med det menar jag att vi nog kan se positiva faktorer, till exempel att underskottet minskar. Men underskottet förblir stort, och också skuldsättningen fortsätter. Vi går i en bra riktning, men lite för långsamt.
Ni sätter i rapporten ert hopp till att den allmänna ekonomiska konjunkturen blir starkare. Hur mycket beror fortsättningen på konjunkturen, och hur mycket kan regeringen påverka?
– Vi tror att konjunkturen bidrar till att tillväxten nästa år blir ganska stark, 1,6 procent. Men då räknar vi med att alla åtgärder som regeringen beslutat om också verkställs.
Så regeringen får inte backa i några beslut, enligt er?
– Nej, inte alls. Tillväxten är viktig, men regeringens beslut måste realiseras för att vi ska få ner skuldsättningen, både vad gäller mera skatteintag och mindre offentliga utgifter.