– I mars i fjol talade jag om rätten till fred. Sedan dess har konflikter bara intensifierats, säger FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter Volker Türk.
Türk inledde människorättsrådets 56:e sammanträdande på tisdagen. Sammanträdandet varar i knappt fyra veckor, till och med den 12 juli.
– Dödandet och skadandet av civila har blivit vardag. Förstörandet av livsviktig infrastruktur har blivit vardag, säger Türk.
Krig – civila dödsfall har ökat med 72 procent
Enligt Türk ökade antalet civila dödsfall med 72 procent år 2023 jämfört med året innan. Dessutom har andelen barn av de dödade fördubblats. Andelen kvinnor har tredubblats.
– Jag är bestört av omfattningen av hur krigförande parter har drivit sina handlingar bortom vad som är acceptabelt, bortom vad som är lagligt.
I öppningsanförandet nämner Türk konflikterna i Sudan, Ukraina, Myanmar och Syrien. Han fäster särskild uppmärksamhet vid konflikten mellan Israel och palestinska instanser i Gaza och på Västbanken.
– Sedan Israel eskalerade sin operation i Rafah tidigt i maj har över en miljon palestinier tvingats fly igen. Samtidigt förvärrades tillgången till humanitär hjälp.
Fokuset förs också utanför Gaza.
– Läget på Västbanken och östra Jerusalem genomgår en dramatisk förvärring.
Enligt honom har 528 palestinier dödats där sedan oktober i fjol - 133 av dem barn. Vidare ska 23 israeler ha dödats.
Rasism – ett varningens ord mot populister i väst
Diskriminering mot olika minoritetsgrupper blir inkompatibel med den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter redan i den första artikeln, där alla människor förklaras vara födda som likvärdiga. I andra artikeln specificeras det att diskriminering på grind av ras, kön, hudfärg och annat inte får förekomma.
På det här temat riktar Türk ett varningens ord mot antisemitism, splittrande retorik, desinformation och det han kallar anti-muslimsk skenhelighet. Enligt honom har det blivit vanligt att måla migranter och asylsökande som syndabockar för bredare samhälleliga problem.
– Det här har blivit särskilt trendigt bland populister och högerextremister i valkampanjer i Europa, Nordamerika, och på andra platser.
Klimatförändring – de som bidrar minst lider mest
Klimatförändringen, minskandet av den biologiska mångfalden och förorening påverkar de som har det sämre ställt oproportionerligt mycket, påpekar Türk.
– Länder och samhällen som har bidragit minst till klimatförändringen lider mest av den.
Han syftar bland annat på mindre utvecklade samhällen vars levebröd i högre grad är beroende av mer primitiva agrikulturella metoder, för vilka odlandet försvåras av klimatförändringen.
– El Niño och La Niña har tillfogat svåra utmaningar för många länder, säger Türk, som syftar på ett återkommande väderfenomen som gör klimatförändringens konsekvenser mer kännbara.
Han understryker vikten av att beslutsfattare tar klimatförändringen i beaktande när man planerar långsiktiga lindrande åtgärder från ett människorättsperspektiv. Poängen här är att det inte bara handlar om att bromsa klimatförändringen, utan också att handskas med dess konsekvenser.
Ojämlikhet – förvärrades av coronapandemin
Enligt Türk har den globala ojämlikheten ökat i den snabbaste takten på tre decennier. Som orsak nämner han coronapandemin, som har påverkat fattigare länder svårare än rikare länder.
– Vi är långt ifrån vårt löfte att nå ut till de som ligger efter mest, först.
Ojämlikhet kan i sin tur leda till ett större uteslutande av utsatta grupper från samhället.
– Haiti är ett kardinalexempel på en ond cirkel av ojämlikhet och våld, säger Türk som hänvisar till läget där en stor del av civilbefolkningen lider under ett de facto styre av våldsamma gäng.
Sri Lanka och Argentina nämns som andra länder där ekonomiska faktorer riskerar att underminera mänskliga rättigheter.
Reformerna som krävdes för at Sri Lanka skulle ta sig ur sin djupaste ekonomiska svacka någonsin ska ha kostat en fördubbling i fattigdomsnivån. Türk befarar att en negativ utveckling också står för dörren i Argentina, där drastiska nedskärningar genomförs som bäst.
Enligt Türk bor 3,3 miljarder människor i länder där räntan på statsskulden utgör en större kostnad än utbildning och hälsovård.
Lyfter fram aktivism som en positiv punkt
Det finns naturligtvis också flera positiva punkter kring utvecklingen av människorättsfrågor det senaste året. Det handlar bland annat om olika länder som har vidtagit åtgärder för att främja en hållbar utveckling.
Türk lyfter också fram den ökande förekomsten av demonstrationer som en positiv punkt.
– Vi ser en betydande mobilisering av människor världen över, som kräver förändring för att upprätthålla mänskliga rättigheter, jämlikhet och rättvisa.
– Mänskliga rättigheter utgör grunden på vilken sådana rörelser kan existera.