Grundlagsutskottet låter den kontroversiella avvisningslagen gå vidare i behandlingen, med vissa förbehåll. Utskottet kräver att personer som avvisas ska kunna överklaga beslutet i efterskott.
Människorättsexperten, professor emeritus Allan Rosas har bland annat varit domare i EU-domstolen. Han kritiserar utskottets beslut.
– Allmänt taget är jag besviken och anser att det är beklagligt att regeringsförslaget, som innehåller en massa problem och frågetecken, inte återförvisades för en bättre behandling.
Går inte att strunta i EU-rätten
Grundlagen kan eventuellt tillåta undantag från människorättsavtal, men inte från EU:s grundrättsstadga om rätten att få pröva sitt fall i domstol, säger Rosas.
– Man kan inte ingripa EU-rätten, utan EU-rätten står alldeles oberoende av vilket förfarande man använder i den finska grundlagen.
Rosas kallar det en ”from förhoppning” att uppmana förvaltningsutskottet att lösa konflikten med EU-rätten.
– Det blir väldigt öppet vad man borde åtgärda och det blir också öppet vad som händer om förvaltningsutskottet inte följer de här rekommendationerna.
Tror inte någon vill bli gränsbevakare efter det här
Ett problem med lagförslaget är fortfarande den enskilda gränsbevakarens roll, säger Allan Rosas.
– Den här stackars enskilda gränsbevakaren hamnar att ta många förvaltningsbeslut som då kan vara avgörande för liv och död för personen som det gäller. Jag tror inte att någon av oss gärna är gränsbevakare efter att det här ska tillämpas.
Lagförslaget gäller alla situationer där man kan anse att så kallad instrumentalisering av asylsökande sker.
Men enligt Rosas kunde lagen ha begränsats att endast gälla situationer där folk verkligen med våld försöker ta sig över gränsen.
– I sådana extrema situationer är det ju klart att staten måste kunna försvara sig.
Kan bli påföljder
Enligt Rosas kan också rättsliga påföljder bli aktuella för Finland om lagen går igenom.
– Särskilt EU-rätten innehåller olika mekanismer. Till exempel kan Europeiska kommissionen starta ett mål mot en stat som den anser bryter mot EU-rätten, säger han.
Om lagen går igenom och godkänns, kan man då fortfarande kalla Finland för en rättsstat? Så långt vill Rosas inte gå.
– Jag skulle inte gå så långt som att säga att Finland efter det inte längre vore en rättsstat, men jag skulle antagligen säga att man har åstadkommit en törn på rättsstatsbegreppet.