Sälen är det största problemet för fisket i Åboland: ”Sälen brukar ligga och lurpassa vid öppningen till mina ryssjor”

Det blir allt svårare att livnära sig som fiskare i Åboland då antalet fiskar minskar. Speciellt gråsälen orsakar problem. I tre artiklar undersöker vi sälens framfart i regionen.

Antalet fiskare i Åboland minskar hela tiden och en orsak till det här är att det blir allt svårare att få fisk. Dessutom orsakar både säl och skarv problem genom att de äter fisk, men också för att de förstör fiskeredskap.

Nagubon Börje Öhman har jobbat som fiskare i närmare femtio år. Han konstaterar att lönsamheten inom branschen sjunker hela tiden.

– Fångsterna har blivit mycket mindre. Det som jag fiskar nu, förädlar jag själv och säljer och då får jag något för det. Det finns för lite fisk för att göra som man gjorde förr då du sålde lådvis med obehandlad fisk till partihandeln, säger Öhman.

Öhman konstaterar att det är svårt att säga exakt vad det beror på att antalet fiskar minskat.

– Haven mår inte så bra och predatorerna har kommit närmare, som alla vet finns det mycket skarv och säl. Sälen har också flyttat närmare inomskärs, efter maten förstås, säger Öhman.

En fiskare som säljer rökt lax i en bod.
Fortfarande finns ett stort intresse för inhemsk fisk. Då Börje Öhman öppnar dagens försäljning av rökt regnbågslax strömmar kunderna till. Bild: Arash Matin / Yle

”Jag tycker att sälarna har ökat lite varje år”

Speciellt sälen vållar problem för Öhman. Den 1 maj i år såg Öhman ett tiotal gråsälar ligga på klipporna på ett grund norr om Haverö i Nagu och tiotals fler gråsälar längre västerut. Han räknade att han såg totalt kring ett hundratal gråsälar som låg utspridda på Erstan från Innamo till Tennäs.

– Jag tycker att sälarna har ökat lite varje år. I år var det exceptionellt då de kom så långt inomskärs för att ömsa skinn. Om alla de sälar som jag såg tidigare i vår har varit här hela vintern finns det nog mycket sälar här. Sälen är lite klokare än skarven, de brukar ligga och lurpassa vid öppningen till mina ryssjor, säger Öhman.

Flera gråsälar vilar på en klippa ute till havs.
I början av maj tog sig många gråsälar längre in i skärgården i Nagu för att ömsa skinn. Bild: Maria Carling

Nu har sälarna flyttat sig längre ut igen, men då hösten närmar sig och det är dags att äta upp sig till vintern kommer sälarna närmare innerskärgården och Öhmans ryssjor igen.

– Ett typiskt tecken på att sälen har besökt ens ryssja är att det finns många fiskar med avbitna huvuden och att mängden fisk är liten. Ibland händer det också att sälen själv fastnar i ryssjan, säger Öhman.

Få effektiva sätt att bli av med sälar

För fiskare som har problem med säl finns det inte så många metoder för att bli av med dem. I en studie som Naturresursinstitutet Luke har gjort, testades sälskrämmor som en metod att få sälen att hålla sig borta.

Bland annat testades en metod som bygger på undervattensljud och den har visat sig vara effektiv vid kortvarig användning.

Metoden har testats både på yrkesfisket och på fiskodlingar. På fiskodlingar har skrämmorna ändå haft en varierad effekt och oftast behövs flera dyra skrämmor för att metoden ska vara effektiv för en fiskodling.

Det krävs också mer forskning om vilken påverkan skrämmorna har på miljön och olika maritima arter.

Flotte med solpaneler och vindmölla, en så kallad sälskrämma i Nådendals skärgård.
Sälskrämmor kan vara en metod för att minska sälskador fisket. Bild: Yle/Mika Puska.

En annan metod är säljakt, som i dag är tillåten, men som är en ganska krävande form av jakt. I de vatten som Öhman fiskar är det inte heller tillåtet att jaga säl.

– Det är svårt att få lov till säljakt här i den inre skärgården och här ägs också stora områden av Forststyrelsen. Men i den yttre skärgården är det tillåtet och där skjuts nog sälar, säger Öhman.

Det finns väl inte så mycket annat att göra än att vänta på att de får någon sjukdom själva.

Börje Öhman, fiskare i Nagu

Själv är Öhman inte så intresserad av säljakt och har heller inget intresse av att börja med det. Han tror inte heller att jakten har så stor betydelse för sälpopulationen.

– Det är ganska omständigt att jaga säl och det är inte så lätt att skjuta dem. Det finns väl inte så mycket annat att göra än att vänta på att de får någon sjukdom själva. Det brukar bli så då det blir överpopulation att naturen brukar sköta om att stammen minskar. De har ju inga naturliga fiender här inomskärs, de är nästan tama, säger Öhman.

”Det finns ingen lönsamhet i att bli fiskare i dag”

Öhman kommer från en släkt av fiskare och för honom har fiskaryrket blivit lite av ett kall, även om han egentligen aldrig direkt valde att bli fiskare, det bara blev så.

Han blir ändå den sista yrkesfiskaren från sin familj, det finns helt enkelt ingen lönsamhet i att bli fiskare i dag.

– Det finns ingen förutsättning att ta stora lån och bygga upp en helt ny verksamhet med det fiskeri som finns nu. Dessutom kommer det hela tiden nya restriktioner och bestämmelser från EU som borde gälla havsfiske på stora hav, men de sätter samma regler på det småskaliga skärgårdsfisket, säger Öhman.

Rökt lax som är saltad med grovt salt.
I dag får Börje Öhman sin största förtjänst från den rökta regnbågslaxen, som odlas i Haverö i Nagu. Bild: Arash Matin / Yle

”Sälen är nummer ett av fiskarnas problem”

Också för många andra fiskare vållar sälen problem. Kaj Mattsson, verksamhetsledare vid Åbolands fiskarförbund, konstaterar att sälen är det största problemet för yrkesfisket i Åboland just nu.

– Över 75 procent av yrkesfiskarna har meddelat att de har haft problem med säl under det gångna året. Det är nummer ett av problemen, som inte har lösts under de drygt tjugo år som jag har jobbat med det här, säger Mattsson.

En man ser ut över horisonten, i bakgrunden en fisketrålare.
Många fiskare i Åboland har problem med sälen, berättar Kaj Mattsson från Åbolands fiskarförbund. Bild: Samuli Holopainen / Yle

Mattsson konstaterar att ett sätt att få bukt med sälen är jakten. I Finland finns en jaktkvot på gråsäl på 1050 individer som får skjutas längs med hela Finlands kust. Men den kvoten är underutnyttjad, endast en tredjedel av kvoten fälls.

– Säljakt är en ganska svår form av jakt och på hösten då sälen äter upp sig och vållar mest problem är många jägare också upptagna med annan jakt. Vi har tidigare ordnat utbildningskurser i säljakt tillsammans med Viltcentralen, vi borde kanske göra det igen, säger Mattsson.

För fiskare som har problem med sälar tipsar Mattsson att de ska ta kontakt med lokala jägare som kanske kan hjälpa till. Fiskarförbundet hjälper också yrkesfiskare att söka ersättning för skador som orsakats av säl och skarv.

Försäljning av sälkött och sälprodukter borde tillåtas

För att säljakten ska bli mer effektivt och locka fler att jaga säl, borde EU ändra sina regler gällande förbudet att sälja sälkött och sälprodukter.

– Det var ett väldigt dumt beslut, som Finland och Sverige motsatte sig till. Det finns inget fog att vi har ett sådant förbud här i våra vatten, eftersom vi har så mycket säl här. Problemet finns här och inte så mycket i södra delarna av Östersjön, men ändå ska samma regler gälla i hela Östersjön, säger Mattsson.

Under sommaren granskar Yle Åboland gråsälens och skarvens påverkan på fisket i Skärgårdshavet. Granskningen består av en serie på sex delar, varav de tre första delarna fokuserar på sälen och de tre senare på skarven. Det här är den första delen.

Du hittar de andra delarna i serien här:

Del 2 Säljakt kan minska på antalet gråsälar – men jakten är utmanande och kräver specialkunskap

Del 3 Övergödningen är den största orsaken till att fisken minskat i Östersjön – men säljakten är även en känslomässig fråga

Del 4 Skarvkolonin på Högen ökar inte längre: ”Kolonin finns på ett kritiskt område där bland annat abborre och gös leker”

Del 5 Skarvens påverkan på fisket varierar och lokalt kan den vara stor – men något större problem är skarven inte i Finland

Del 6 Regeringen vill underlätta processen att ingripa vid skarvproblem: ”I dag är yrkesfiskarna mer hotade än säl och skarv”