Underrättelsekälla till Yle: Nästan alla ryska marktrupper är nu i Ukraina

Ryssland skrämmer Nato-länderna med hotelser om ett tredje världskrig. Förberedelserna för ett eventuellt krig märks åtminstone inte i närheten av Finland.

De ryska garnisonerna och militärbaserna nära Finlands gräns är fortfarande nästan tomma, trots att Ryssland har meddelat att de förstärker trupperna i området.

– Nästan 80 procent av utrustningen och soldaterna har flyttats till Ukraina, säger en högt uppsatt källa inom den finländska militära underrättelsetjänsten.

Yle håller källan anonym på grund av hens jobbposition.

Enligt underrättelsekällan ser situationen också likadan ut på andra militärbaser runt om i Ryssland. Det är bara i området kring Moskva som manskap och krigsmateriel inte har flyttats till anfallskriget i Ukraina.

I den här artikeln bedöms förändringarna i de ryska militärbaserna utgående från underrättelseinformation och färska satellitbilder.

Källorna visar att en stor del av Rysslands markstyrkor har skickats till anfallskriget i Ukraina.

Yle hittade förändringar i de här baserna:

Mängden marktrupper i Ryssland har rasat

Anfallskriget i Ukraina har kostat många ryska marktrupper livet. Situationen ser bättre ut inom det ryska flygvapnet och flottan.

– Vi har noga följt arméns brigader. Luftförsvaret kring Sankt Petersburg är fortfarande relativt starkt, säger den finländska underrättelsekällan.

Enligt källan varierar bemanningen i baserna inne i landet. I en del garnisoner är en femtedel av soldaterna kvar. På andra ställen är andelen mindre. Dessutom varierar antalen beroende på årstid.

– Under utbildningsperioder ändrar både mängden manskap och utrustning, säger källan.

– Kvar på baserna finns bara utbildare eftersom alla kontraktsoldater är upptagna med anfallskriget.

Norge är inne på samma linje som Finland.

Den norska underrättelsetjänsten har uppskattat att antalet ryska marktrupper i Ryssland har minskat med 80 procent. Siffran som anges i årsrapporten gäller dock endast de ryska soldaterna på Kolahalvön i norra Ryssland.

Underrättelsetjänsten uppskattar att det efter krigsslutet kommer ta tre till fem år för Ryssland att bygga upp sin stridsförmåga till vad den var före kriget.

I början av kriget uppskattade också anonyma källor i tidskriften Foreign Policy att antalet ryska marktrupper i områdena kring södra Finland och Baltikum hade minskat med 80 procent.

Satellitbilder avslöjar inte omfattningen av förändringen

Truppernas förflyttning till fronten i Ukraina syns bara delvis på satelitbilderna.

Yle har skaffat färska satellitbilder på ryska baser och garnisoner som är betydelsefulla för Finland. Största delen av bilderna är tagna i maj.

Den enskilt största förändringen är att ett nytt lager har byggts maj i en depå i Petrozavodsk, också känt som Petroskoj.

Yle hade tillgång till mycket mer detaljerade och nyare satellitbilder, men fick inte tillstånd att publicera dem.

I Petrozavodsk lagas utrustning från kriget

I det nya lagret skulle det exempelvis rymmas 50 tätt parkerade pansarfordon.

– Lagren i området kommer sannolikt användas till att återvinna användbart material. Depåns huvudsakliga uppgift är att skicka så mycket stridsutrustning som möjligt till fronten, säger den pensionerade majoren Marko Eklund.

Eklund har länge studerat den ryska krigsmakten, och har via sitt arbete som journalist på Yle stor erfarenhet av att jobba med satellitbilder.

Det finns mycket att reparera i Petrozavodsks lager eftersom både pansarfordon och kanoner har förvarats så att de under årtionden utsatts för väder och vind.

Utgående från satellitbilderna finns det i Petrozavodsks depå ett nytt område som har röjts under vintern. Enligt gamla bilder har åtminstone MT-LB-pansarbandvagnar förvarats där.

Enligt Eklund används de exempelvis till att dra kanoner och infanteristridsfordon.

Bildserien visar hur lagerområdet röjdes.

Underrättelsekällan säger till Yle att all utrustning för fronten redan har flyttats till Ukraina. Också gammal reparerad materiel har tagits i bruk.

– Enligt vår standard är utrustningen i dåligt skick, men kan fortfarande enligt ryska mått vara okej, säger underrättelsekällan till Yle.

Det spelar ingen roll om utrustningen är rostig eftersom det inte handlar om känslig avancerad teknologi.

Utrustning har försvunnit från norra Petrozavodsk

I de norra delarna av Petrozavodsk ligger området Shuya som inte tidigare har figurerat i finländska medier.

Före anfallskriget fanns det i området ett par hundra pansarfordon, samt artilleri, ingenjörstrupper och lastbilar. I området finns också sex stora hallar som tillsammans rymmer minst lika mycket materiel.

Som du ser på bilderna har en stor del av utrustningen, som legat utomhus på basen, gått förlorad i Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

Eklund säger att det är fråga om en bas som Ryssland tidigare använde till att förvara utrustning för reservstyrkor.

Satsningen på militären syns också i andra närliggande garnisoner.

På satellitbilder över det ryska området Kamenka på Karelska näset syns det stora garnisons- och övningsområdet där den 138:e motoriserade skyttebrigaden finns. Den är Rysslands starkaste enhet nära Finland.

På satellitbilden från 30 april ser man hur över hundra tält har rests på garnisonens övningsområde.

Enligt Eklund har många ryska trupper läger på övningsområdet under sommaren.

– Det här lägret är så stort, och ligger så pass nära kasernerna, att det kan vara frågan om en utbildnings- och inkvarteringsanläggning för rekryter, säger Eklund.

Krigsrelaterad aktivitet kan också observeras på Pskovs flygplats. Där förvaras stora transportfordon för luftlandsättningsstyrkor.

I början av augusti förra året observerades 24 fordon, men på bilderna från maj syns bara 3 stycken.

Det minskade antalet flygplan är enligt Eklund ett tecken på att transportplanen har många flyguppdrag runt om i landet under kriget. Förutom att transportera förnödenheter enligt styrkornas behov kan planen också användas för att frakta komponenter till den ryska vapenindustrin.

Ukraina har tidigare slagit till mot flygplatsen, så det är möjligt att materiel har flyttats till säkrare områden.

Här syns de återstående Iljusjin IL-76-transportflygplanen.

Enligt Eklund är det svårt att avgöra hur snabbt Ryssland kan återupprusta de tömda militärbaserna nära Finland.

– Det beror på krigets längd och utgång. Det vill säga hur mycket av Rysslands moderna utrustning och gamla lager som går förlorade, säger Eklund.

Eklund säger också att västvärldens krav kommer påverka Rysslands vapenindustri. Frågan är om Ryssland i något skede kan tillverka ny stridsutrustning eller om de väljer att fokusera på att reparera gammalt materiel, så som de nu gör.

Han påpekar också att Ryssland i framtiden inte bara kommer kunna fokusera på Finland och liknande områden. Ryssland gränsar också mot flera andra länder som landet betraktar som fientliga. Även om Ryssland själv har attackerat ett annat land, räknar landets ledning automatiskt andra Natoländer som fientliga.

Eklund säger också att det säkert kommer ta flera år för Ryssland att bygga upp en modern armé. En snabbare lösning är att forma nya styrkor med gammalt krigsmateriel.

Artikeln är en översatt version av Yle Uutisets artikel ”Korkea tiedustelulähde Ylelle: Lähes kaikki Venäjän lähialueen maajoukot ovat nyt Ukrainassa”, gjord av Mika Mäkeläinen, Eeva Sarlin och Päivi Koskinen. Översättningen är gjord av Edvin Ekman och Max Rantakangas.