Säsongens sista EU-toppmöte handlar framför allt om unionens toppjobb och om EU:s femårsplan, men liksom så ofta tidigare också om Ukraina och Mellanöstern.
Den så kallade strategiska agendan för de följande fem åren måste godkännas innan den nya EU-kommissionen utnämns, och den präglas mycket av det ryska anfallskriget i Ukraina.
EU ska fortsättningsvis bli den första klimatneutrala kontinenten, men fokus ligger nu starkt på konkurrenskraften, säkerheten och försvaret.
Men det är toppjobben som sannolikt får den största uppmärksamheten.
Ger den andra rundan resultat?
När EU-ledarna förra veckan möttes informellt för att diskutera fördelningen av unionens högsta poster slutade mötet resultatlöst, trots att det till en början verkade vara klappat och klart.
Den italienska premiärministern Giorgia Meloni var då missnöjd med att en mindre klick hade gjort upp utan att ta hänsyn till att ECR, det vill säga hennes politiska grupp i Europaparlamentet, hade gjort ett bra val och nu är tredje störst.
Samma scenario tycks upprepa sig denna gång.
I tisdags kom ett nytt besked att ledarna från Frankrike, Tyskland, Polen, Spanien, Grekland och Nederländerna hade enats om toppjobben.
Och upplägget är precis samma som tidigare.
Ursula von der Leyen föreslås fortsätta på sin post som EU:s kommissionsordförande i fem år till, Portugals förre premiärminister António Costa föreslås bli Europeiska rådets ordförande och Estlands premiärminister Kaja Kallas skulle bli EU:s utrikesrepresentant.
Meloni är inte road nu heller
När den italienska regeringschefen i går talade inför parlamentet i Rom sparade hon inte på orden.
– Det verkar inte som om det hittills skulle ha funnits en vilja att ta hänsyn till vad folket sa vid valurnan, konstaterade Meloni och beskrev det som surrealistiskt att man vid det första informella mötet presenterade namn för topposterna utan diskussion om vad valet visade.
Men det är möjligt att Meloni blidkas med löfte om att Italien får ett toppjobb inom kommissionen i stället, till exempel posten som vice ordförande.
Om så är fallet kan det vara en strategi från von der Leyen att inte gå ut med sådana eventuella uppgörelser innan hon själv är godkänd av parlamentet.
Sista ordet hos Europaparlamentet
Utnämningarna är en balansgång mellan de politiska styrkeförhållandena i Europaparlamentet, också med hänsyn till en geografisk fördelning.
Därför är Finland speciellt nöjt med att Kaja Kallas kan bli EU:s följande utrikeschef, eftersom hon representerar de nordliga medlemsländerna.
Men det sista ordet finns hos Europaparlamentet när det gäller utnämningen av von der Leyen och Kallas.
Och Meloni varnar redan att von der Leyen bara kan se fram emot en bräcklig majoritet.
Mycket kan ännu hända innan omröstningen är ett faktum, och de politiska grupperna i det nya parlamentet omformas som bäst när nya partier ansluter sig eller lämnar sina tidigare hemvister.