Start

Expert: Mer acceptabelt att agera som visselblåsare i dag – Assange och Wikileaks har gjort avtryck i samhället

De avslöjanden som publicerats på plattformen Wikileaks har banat väg för en ny slags informationsspridning. Frigivningen av Julian Assange väcker frågor om visselblåsares framtid, menar sakkunnig.

Elias Aarnio, vice ordförande vid Electronic Frontier Finland (Effi) om Julian Assange.

Julian Assange, grundaren och ansiktet utåt för plattformen Wikileaks, har släppts fri efter över fem år i fångenskap i samband med att han väntas erkänna sig skyldig till röjande av militära statshemligheter under amerikansk lag.

Wikileaks är en plattform där anonyma källor, så kallade visselblåsare, kan sprida hemligstämplad information.

Elias Aarnio, vice ordförande vid Electronic Frontier Finland som arbetar för finländares digitala rättigheter, säger att Assange troligtvis kommer att hålla låg profil efter att ha befriats.

Trots det kommer inte visselblåsares aktivitet att ta ett steg tillbaka.

– Julian Assange har förändrat världen på det viset att det inte går att göra riktigt dystra saker i hemlighet utan rädslan för att det ska komma fram. Många saker som vi tycker är vanliga i dag skulle vi inte ha utan honom. Det här är inte en värdering utan det är ett faktum, säger Aarnio.

Finns det intresse och behov av plattformar som Wikileaks i framtiden?

– Om man talar om teknisk plattform så är det ingen skillnad vilken man använder. Det är säkert bättre att hitta andra tillvägagångssätt och tekniska lösningar. Det kommer antagligen att uppstå organisationer och nya grupper som kommer att använda nya tekniska medel, plattformar och verktyg i sina aktiviteter.

Nya strategier för att förhindra informationsläckor

Aarnio berättar att exempelvis myndigheter och organisationer varit tvungna att hitta nya strategier och lösningar för att förhindra informationsläckor av samma typ som dem man kunnat se på Wikileaks.

– Det går inte att göra likadana saker som man gjorde i hemlighet förut. Nu finns det en riktig chans att en visselblåsare kommer ut med information och material som avslöjar allt. Det är en annan sak hur man ställer sig till vad som borde hållas hemligt men världen har ju ändrats ganska mycket. Det gäller inte bara journalistik utan det har också annars blivit mer acceptabelt att agera som visselblåsare.

En man i kostym och ljusgrått hår ser glad ut.
Julian Assange ligger bakom röjandet av hundratusentals hemligstämplade meddelanden, videor och andra uppgifter. Bild: Lehtikuva

Anonymiteten inte säkrad

Numera finns det lagstiftning för att trygga visselblåsares anonymitet. Aarnio poängterar att man ändå inte alltid kan vara säker på att identiteten inte röjs.

Kan man tänka sig att visselblåsare kommer att hålla tillbaka eftersom de är rädda för att drabbas på samma sätt som Assange?

– Förstås. Det är faktiskt svårt att hålla sig vid både liv och god hälsa om det går som det gått för Assange. Ett alternativ är att hålla sin identitet skyddad, men det är svårt. Sedan blir det en fråga om folk tror på ett budskap som ges ut anonymt.

Har det därför varit viktigt att någon fungerat som ett ansikte utåt för en sådan här plattform?

– Ja, om man ser det utifrån journalistikens synvinkel så behöver man någon person eller ett ansikte som står för en sak. Motparterna behöver också en person som man kan skylla på. Om det var helt och hållet ansiktslöst skulle det vara mycket svårare att beskylla någon.