Det här dekretet kommer sannolikt att leda till starka reaktioner i premiärminister Benjamin Netanyahus koalition som är beroende av två ultraortodoxa partier för att behålla makten.
Dessa ultraortodoxa partier anser att värnpliktsbefrielse är viktigt med tanke på deltagande i religiösa seminarier. Vidare vill man undvika att militärtjänstgöring utmanar konservativa traditioner.
Det finns en risk för att regeringen kollapsar och att det kan leda till nyval.
Israelisk lag förpliktigar både män och kvinnor att tjänstgöra i militären
De flesta judiska israeler ska enligt lagen tjänstgöra i militären från 18 års ålder – i tre år för män och två år för kvinnor.
De som hör till den arabiska minoriteten på 21 procent behöver inte utföra militärtjänst i Israel.
Det har länge rått ett undantag för ortodoxa unga män. Ultraortodoxa judiska seminariestudenter har i stort sett befriats från militärtjänst i årtionden.
Redan 2018 slog Israels högsta domstol fast att undantaget inte är grundlagsenligt, men regeringen har förlängt undantaget med en lag – som inte längre är i kraft.
Domstolen hänvisade till den ojämlika bördan: ”Alla ska vara lika inför lagen”
Högsta domstolen slog enhälligt fast att Israels militär måste börja kalla in ultraortodoxa män till militärtjänst.
Domstolen konstaterade att bördan har fördelats ojämlikt – speciellt nu under pågående krig – och att staten allvarligt har kränkt rättsstatsprincipen.
Undantaget för de ultraortodoxa utgör ett brott mot principen om att alla är lika inför lagen, påpekade domstolen.
Särbehandlingen av de ultraortodoxa har fått kritik
I Israel beskrivs militären ofta som ”folkets armé” och det omfattande undantaget för ultraortodoxa judiska män då det gäller värnplikten har varit en juridisk och politisk stridsfråga i årtionden.
Arrangemanget har skapat en djup klyfta i Israels judiska majoritet i fråga om vem som ska bära bördan då det gäller att skydda landet, och många har betraktat undantaget som djupt diskriminerande.
Kritiken har ökat sedan kriget mot Hamas bröt ut i oktober i fjol. Militären har kallat in tiotusentals soldater. Över 600 soldater har dödats sedan Hamas attack den 7 oktober.
Större kontakt med det sekulära samhället oroar de ultraortodoxa
Många fruktar att militärtjänst ger större kontakt med det sekulära samhället och därigenom kommer att distansera anhängare från strikt iakttagande av tron.
De ultraortodoxa anser att deras religiösa studier på heltid innebär att de skyddar staten på sitt sätt.
Ultraortodoxa män deltar i speciella seminarier som fokuserar på religionsvetenskap, och fäster mycket lite uppmärksamhet vid sekulära ämnen som matematik, engelska eller naturvetenskap. En del kritiker säger att de ultraortodoxa är dåligt förberedda på militärtjänstgöring och sekulärt arbete.
Med sitt höga födelsetal är det ultraortodoxa samfundet en snabbt växande befolkningsgrupp. Varje år når ungefär 13 000 ultraortodoxa män värnpliktsåldern 18 år, men mindre än 10 procent har hittills tagit värvning, enligt det israeliska parlamentets statliga kontrollkommitté.
Ungefär 66 000 ultraortodoxa män hör nu till dem som kan värvas, enligt Shuki Friedman, expert på religion och statsfrågor och vicepresident för Jewish People Policy Institute, en tankesmedja i Jerusalem.
Källor: Reuters, AP, BBC, The Guardian, The Jerusalem Post