Debatterna har gått heta i parlamentsbyggnaden i Schweiz de facto-huvudstad Bern efter att Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter i april slog fast att Schweiz inte har gjort tillräckligt för att minska sina utsläpp.
Enligt domstolen kränkte Schweiz på så sätt en grupp äldre kvinnors mänskliga rättigheter.
De kring 2 000 äldre kvinnor som hade dragit Schweiz inför rätta sa att de är extra utsatta för värmeböljor.
De hävdade att deras mänskliga rättigheter kränks eftersom Schweiz inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för att stävja klimatförändringen och skydda kvinnorna. Och domstolen gav dem rätt.
Men enligt majoriteten i det schweiziska parlamentet har människorättsdomstolen överskridit sina befogenheter och struntat i Schweiz demokratiska beslutsprocess.
Dessutom anser man att Schweiz har gjort tillräckligt för att nå sina klimatmål och att man därför inte ska behöva anpassa sig till domen.
– Schweiz har uppfyllt allt som krävs av oss, speciellt som människorättsdomstolen fick uppgifterna den fjortonde februari. Men vi har godkänt nya lagar efter det, en i juni och en i mars, säger parlamentsledamoten Andrea Caroni.
”Klimatförändringen i allra högsta grad en människorättsfråga”
Caroni hänvisar till en ny lag om att minska koldioxidutsläpp som godkändes i mars och en lag om mer förnybar energi som godkändes i juni.
Men faktum är att Schweiz, trots de här nya lagarna, ändå ligger efter i målet att minska sina utsläpp med 50 procent fram till år 2030.
– Domstolen har tagit en mycket mera abstrakt hållning än normalt. För de äldre damerna kunde inte hävda att de direkt dör av det som Schweiz gör eller inte gör. Om man till exempel bor bredvid ett kolkraftverk kan det finnas en direkt länk till ens fysiska hälsa, säger Caroni.
Enligt Greenpeace är klimatförändringen i allra högsta grad en människorättsfråga.
– Orsaken till att domstolen bestämde sig för att komma med ett domslut gällande klimatförändringen och mänskliga rättigheter är att klimatförändringen är det största hotet mot de mänskliga rättigheterna runt om i världen, säger Georg Klingler vid Greenpeace i Schweiz.
– Och det är inte bara ett hot mot dem som lever vid kusten när havsvattennivåerna stiger utan det är också ett hot mot människor här i Europa när värmeböljorna blir allt värre.
Schweizarna gillar inte att utomstående säger vad de ska göra
Att utländska domare lägger sig i Schweiz inre angelägenheter har inte setts med blida ögon.
– Jag skulle också motsätta mig om den Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter skulle bestämma att Schweiz borde göra mer för att utöka sin militära makt på grund av Vladimir Putins hot. Jag stöder utökad militär makt starkt, men jag anser att inte heller det är domstolens sak att bestämma, säger parlamentsledamoten Andrea Caroni.
Schweizarna är mycket stolta över sitt system med direkt demokrati, där de får folkomrösta om i stort sett allting.
Speciellt Schweiz största parti, det högerpopulistiska Schweiziska folkpartiet SVP, har högljutt protesterat mot domen och krävt att Schweiz ska lämna Europarådet och människorättsdomstolen.
SVP har redan tidigare lyckats sätta käppar i hjulen för klimatarbetet i parlamentet. Och domen kan spela dem i händerna.
– Det är bra ammunition för SVP att säga att de här utländska domarna gick över gränsen, det hör inte till deras befogenheter, de är inte uppdaterade eftersom vi har godkänt två lagar sedan domen. Så det kommer att ge SVP mycket ammunition för att få en majoritet som motsätter sig fler åtgärder för att bekämpa klimatförändringen, säger statsvetaren Sean Müller.
Enligt Müller finns det ändå ingen verklig risk för att Schweiz skulle lämna europeiska institutioner.
– SVP har försökt med det här förut, bland annat med namninsamlingar mot utländska institutioner. Och det har alltid misslyckats. Så majoriteten är emot att lämna de här institutionerna. Och jag tror inte att den här ena domen kommer att ändra på den saken.
En majoritet av schweizarna motsätter sig klimatdomen
En opinionsundersökning visar att 56 procent av schweizarna motsätter sig människorättsdomstolens dom. Och 75 procent anser att landet har gjort tillräckligt för att bekämpa klimatförändringen.
Och ämnet verkar vara mycket känsligt. Nästan ingen på gatan i Bern vill kommentera domen. Och de som gör det hör till dem som stöder den.
– Klimatet är en global angelägenhet och Schweiz producerar inte så mycket utsläpp jämfört med större länder. Därför anser jag att till exempel EU-domstolen är viktig så att vi kan samarbeta på ett mera globalt plan, säger Nicolas.
– De mänskliga rättigheterna är så klart globala, de måste vara offentliga. Så huvudregler för alla är viktigt, säger Fabienne.
– Jag stöder domen säger Valeria. Man ser varje dag hur olika bolag inte gör tillräckligt för att bekämpa klimatförändringen för att de inte har resurser för det. Så det behövs investeringar. Och regeringen använder inte sina pengar på rätt sätt.
– Det är en bra seger och jag var mycket förvånad över hur parlamentet reagerade på domen, säger Steffi. Det finns alltid de som säger att Schweiz inte behöver några utländska domare, men klimatförändringen berör oss alla.
Parlamentets ståndpunkt problematisk
Att det schweiziska parlamentet avvisar människorättsdomstolens dom är problematiskt enligt det schweiziska människorättsinstitutet.
– Det sänder ett ganska problematiskt budskap, nämligen att det är vi som bestämmer hur viktig den här domen är, vilket försvagar grundtanken med Europeiska domstolar och mänskliga rättigheter och domstolarnas bindande domar, säger Stefan Schlegel vid det schweiziska människorättsinstitutet.
– Ur ett politiskt perspektiv är parlamentets reaktion ganska tragisk, säger Georg Klingler vid Greenpeace i Schweiz. Det här nedmonterar den viktigaste domstolen för mänskliga rättigheter. Och jag hoppas verkligen att inga andra länder följer efter för det skulle vara skadligt.
Eftersom Schweiz är medlem av den europeiska domstolen för mänskliga rättigheter är domen bindande.
På onsdagen meddelade också den schweiziska regeringen att man avvisar klimatdomen. Regeringen säger i ett uttalande att man är kritisk till domstolens tolkning av Europeiska konventionen om skydd av de mänskliga rättigheterna när det gäller klimatskydd.
Regeringen säger att man förkastar domstolens breda tolkning av konventionen och att man anser att Schweiz uppfyller de klimatpolitiska kraven i domen.
Nu är det möjligt att ärendet går vidare till Europarådet, som bestämmer om man vill ta en fajt med Schweiz och vidta någon form av åtgärder.