I Rom försöker polisen få folk att sluta hälla öl i Fontana di Trevi. Ett gäng med holländska turister som besökte huvudstaden hade en blöt utekväll som slutade med att de slog sönder en fontän från 1600-talet.
Den här veckan läste jag om att ännu en turist har ertappats med att klottra på en vägg i Pompeji. Tack vare den lagskärpning som infördes tidigare i år kommer förövaren att betala hela kostnaden för att återställa väggen i världsarvet.
I fjol ristade en gyminstruktör från Bristol in sitt och sin flickväns namn på det 2000 år gamla världsarvet Colosseum. Fallet blev mycket uppmärksammat och ledde till att bötesbeloppen för liknande gärningar i Italien höjdes kraftigt.
År 2024 spås bli ett rekordår för turistbranschen.
Till Venedig, ett av världens mest populära resmål, kommer det varje år omkring 30 miljoner turister. Där har lokalborna inte längre råd att bo kvar när Airbnb-uthyrning pressar upp bostadspriserna. Venedig tar ut en avgift på 5 euro vissa dagar för besökare som bara kommer över dagen. Den som inte kan visa att entréavgiften är betald kan få böter på 300 euro.
Revanschturismen är här
År 2024 spås bli ett rekordår för turistbranschen. Som följd av pandemin har det uppstått ett fenomen som kallas för ”revanschturism”. Alla måste ta igen alla resor de gick miste om under pandemin. Men när resesäsongen kulminerar så växer också motståndet.
På flera semesterorter i Europa har man infört strikta regler med hot om böter för att slippa halvnakna och fulla turister ränna omkring. Man har också infört regler med hur man ska vara klädd, flipflops ger böter. På flera håll är det förbjudet att gå omkring i bikini eller baddräkt, om du inte befinner dig på stranden.
Invånare på Teneriffa inledde hungerstrejk i våras i protest mot turismen. Förra året riskerade drygt en tredjedel av befolkningen på Kanarieöarna att hamna i fattigdom eller social utsatthet till följd av massturism.
I Barcelona väljer de flesta fastighetsägarna att hyra ut till turister eftersom det är en lukrativ affär. Det har gjort att vissa delar av stan nästan är obeboeliga för vanligt folk. Priserna matchar helt andra löner.
”Turister, åk hem!”
Lokalbefolkningen drar ut på gatorna och går med i våldsamma protester. Graffitin på husväggarna har ett enkelt men rakt budskap: turister, åk hem. Och i veckan kom det en nyhet om att Barcelona kommer att förbjuda korttidsuthyrning av lägenheter till turister via exempelvis Airbnb.
På de mest populära turistdestinationerna verkar det som att lokalbefolkningen verkligen har fått nog. Jag tror att toleransnivån för helt vardagliga beteenden som man inte ens funderat på så mycket förut, verkligen har minskat.
Framtidsstrategen Anna Paula Jonsson forskar om hållbar turism och i Utrikesbyrån på SVT, påpekade hon att känslan av massturism till en viss punkt är subjektiv. Den upplevs av de människor som bor där.
Min dubbelmoral känns lika hopplös som framtiden för vårt klimat.
De av lokalbefolkningen som är engagerade i turismekonomin tjänar givetvis på det. Det är svårt att definiera vad som är bra och dåligt. Men Jonsson menar att de effekter som utvecklas när massturism uppstår på en plats är sociala, ekonomiska och kulturella.
När gamla restaurangägare, entreprenörer och företagare som har utvecklat en lokal kultur under generationer, kanske hundratals år, är borta så är det nästan omöjligt att vända om. Då har redan lokalbefolkningen flyttat och den sociala och kulturella profilen har förändrats för gott.
Samtidigt som jag gjorde research och läste på om det här ämnet så tittade jag på flygbiljetter till Ibiza. Jag har inte varit utomlands på så kallad ”riktig turistsemester” på länge. Min dubbelmoral känns lika hopplös som framtiden för vårt klimat.
Hur turistar man hållbart?
Hur ska man göra om man vill resa men inte bidra till förstörelsen? Hyr inte boende i form av Airbnb-lägenheter där ingen bor. Försök kanske att resa utanför högsäsong om man kan. Integrera dig i den lokala ekonomin.
Men främst: avstå.
Men främst: avstå. Vi måste helt enkelt resa mindre. Det går inte att alla reser överallt. I takt med att många länder lyfts ur fattigdom, som till exempel Indien, så vill de också resa. De senaste åren har fler och fler kineser haft råd att resa utomlands.
På global nivå står resandet för mellan tre och fem procent av påverkan på uppvärmningen av klimatet. I rika länder är siffran betydligt högre: tio, eller upp till hela tjugo procent av utsläppen av växthusgaser kommer från resandet.
Turismen är förödande för klimatförändringarna. Vår längtan efter att se världen håller på att förstöra världen.
