Studerande har bland annat fått hjälp med att tidsplanera och lägga upp deadlines, säger Malin Johansson som är universitetslärare och har jobbat med projektet under det senaste läsåret.
Det stöd som projektet erbjuder skiljer sig från det stöd som studerande kan få av universitetets studierådgivare och studiepsykologer, eftersom man inom projektet jobbar konkret med studierna och innehållet i kurserna.
– Jag vill hävda att de flesta klarar sig helt bra i sina studier bara man kommer till skott, så att säga. Bara man håller sina deadlines, bara man läser till sin tent och går till sin tent. Bara man inser att hela läsåret inte är kört om man blir underkänd en gång. Bara man hittar motivation till att fortsätta kämpa, i det finns utmaningarna och samtidigt chanserna, säger Johansson.
Projektet är ett av de första i Finland som jobbar med universitetsstuderande på det här sättet, berättar Johansson. Hon känner inte till något annat liknande projekt vid ett universitet i Finland. Responsen från studerande har enligt Johansson varit mycket positiv och projektet har bidragit till att studenter har kunnat avlägga sina examina.
– Det allra viktigaste har kanske varit att man har fått något slags ordning på sig själv. Att tillvaron inte mera är så kaotisk. Det finns en tidtabell, det finns ett ansvar inför någon, man vet att om något går åt skogen så ska man inte gömma sig resten av året, utan man ska säga till och man kan få hjälp att komma vidare, säger Johansson.
Studerande behöver mer stöd än förr
Utöver jobbet med studerande har projektet också granskat stödverksamhet på ett strategiskt plan. Johansson säger att de har funderat bland annat på vilka insatser man kan göra, men också var man behöver dra streck för att säkra likabehandlingen och utbildningens kvalitet.
Johansson lyfter upp att det är Wilhelm Barner-Rasmussen, professor vid Handelshögskolan, som ursprungligen kom med idén till projektet. Projektet har enligt Johansson sin bakgrund i att många studerande behöver lite mera stöd än tidigare. Det här har att göra med två fenomen, säger hon.
– Det ena är det att allt flera finländare behöver få en högskoleexamen, med tanke på hur strukturerna i samhället ser ut. Och det andra är att antalet diagnoser och utmaningar samtidigt ökar.
Inget krav på diagnos
Hittills har pilotprojektet riktat sig bara till dem som studerar för tredje året. Johansson säger att hon har jobbat med att göra projektet bekant bland annat genom att besöka kurser och berätta om projektet. En del studenter har sedan kontaktat henne direkt. Andra har fått hjälp med att ta kontakt av till exempel lärare eller studierådgivare.
Det har inte funnits något krav på diagnos för att få delta i projektet, även om flera av deltagarna har till exempel adhd- eller depressionsdiagnoser. Johansson säger att det också kan vara helt andra orsaker som gör att en studerande blir efter i studierna.
– Det kan vara att man har barn. Eller att någon som annars varit en stark studerande blir väldigt sjuk.
Projektet finansieras av Åbo Akademi och kommer att fortsätta åtminstone till nästa jul. Johansson säger att de jobbar hårt på att försöka få det till en del av den normala verksamheten.
