Det är inget nytt fenomen att det råder brist på farmaceuter som jobbar på apotek, senast förra året rapporterades det om personalbrist i Vasa.
Mona Heikfolk är apotekare på Stenhaga Apotek i Vasa, och hon berättar att brist har det alltid varit i branschen. Heikfolk började jobba som provisor i Vasa på 90-talet och konstaterar att under hennes tid i branschen har det alltid varit mer eller mindre brist.
– Det är aldrig så att fem personer skulle stå på kö om man har en ledig tjänst. Man får vara glad om någon söker tjänsten över huvudtaget. Heikfolk tillägger att det är extra svårt att få farmaceuter till Vasa på grund av språket.
Särskilt svårt att få farmaceuter till apoteken i Vasa
I en rapport från 2022 konstaterade man att det är svårt att rekrytera farmaceuter i hela landet, och speciellt i Vasa, på grund av att det ligger långt bort från studieorterna där man studerar farmaci.
Tvåspråkigheten i staden gör att många finskspråkiga inte väljer Vasa som ort, och många av de svenskspråkiga studerandena rekryteras redan under studietiden i Åbo.
Bristen på farmaceuter tror Heikfolk kan bero på flera saker. En del farmaceuter väljer att jobba vid exempelvis sjukhus, och där tror Heikfolk att det är arbetstiderna som lockar. De kommunala lönerna är ungefär samma som på apotek, så Heikfolk tror inte att lönen är orsaken till att apoteken väljs bort.
”Vi kan bara gissa vart de försvinner”
Det utbildas farmaceuter vid Åbo Akademi Universitet i Åbo, Helsingfors Universitet och Östra Finlands Universitet. Men vart alla som utbildar sig till farmaceuter försvinner, är ett mysterium.
– Vi kan bara gissa vart de försvinner, och det är ett mysterium för oss på apoteken, apotekareförbundet och universiteten. Det är många som inte ens kommer till praktikskedet, säger Heikfolk. Vid Åbo Akademi i Åbo utbildas farmaceuter på svenska, där 25 studerande börjar varje år.
– Om alla 25 skulle jobba på apotek och hållas kvar på apoteken skulle det säkert räcka för att täcka den svenska kvoten. Men väldigt många av dem fortsätter att utbilda sig till provisor, eller vidareutbildar sig till något annat och då jobbar de ju inte som farmaceuter, säger Heikfolk.
– Nu har vi trampat på i de här spåren ganska länge, jag hoppas att kanske främst universiteten skulle komma på någon mera bestående lösning, säger Heikfolk.
Reformer på gång inom branschen
Ordförande för Farmaciförbundet i Finland Maija Pirttijärvi påminner att farmaceuter jobbar i olika delar av farmacins sektorer. Utbildningen ger mångsidiga kunskaper som gör att det finns flera andra ställen man kan jobba på än på apotek.
– Alla farmaceuter och provisorer vill inte jobba på apotek. Apoteksarbetet kan stundvis vara ganska ensidigt, ifall man hela dagen enbart jobbar med receptordinering, säger Pirttijärvi.
– Många av de som blir färdigt utbildade farmaceuter upplever att de inte kan utnyttja sina kunskaper fullt ut när de jobbar i apotek, säger Pirttijärvi. Men farmaceuterna har kunskap som varje kund har nytta av. Anvisningarna farmaceuter kan ge för hur man ska använda medicinerna och läkemedelsrådgivning är en central del av att vara farmaceut, säger Pirttijärvi.
I farmaciutbildningen ingår obligatorisk praktik på apotek. Upplevelsen av apoteket under praktiken kan vara avgörande för om man vill fortsätta arbeta på apotek, konstaterar Pirttijärvi.
Pirttijärvi påpekar också att det sker flera reformer inom branschen. Reformerna förbereds i enlighet med regeringsprogrammet. Som en del av reformen av apoteksekonomin och apoteksregleringen, funderar man kring hur apotekarnas och farmaceuternas kompetens kan utnyttjas bättre.
Målet är att de farmaceuter och provisorer som arbetar på apotek ska bli en mera erkänd del av den övriga social- och hälsovården. En av målsättningarna är att se till att samarbetet mellan farmaceuter och den övriga vården ska ske på ett smidigare och bättre sätt. Ett exempel är att farmaceuter och läkare lättare skulle kunna kommunicera och att information skulle kunna ges bättre, säger Pirttijärvi.
– Med reformerna hoppas jag att apoteksjobbet också kan kännas mera meningsfullt.
Pirttijärvi berättar att farmaceuter och provisorer har ett stort kunnande och ifall detta skulle kunna utnyttjas fullt ut också i apoteksvärlden, skulle det kunna möjliggöra en mera välfungerande process inom läkemedelsvården.
Nyblivna farmaceuten från Jenny Strand jobbar på apotek i Vasa, men konstaterar att det är få från hennes årskurs som nu jobbar på apotek.
– De flesta har sökt sig till sjukhus, konstaterar Strand. Strand tror att det finns flera saker som påverkar när det kommer till valet av jobb efter utbildningen, men håller med Heikfolk i att arbetstiderna kan vara en avgörande faktor.
Många är inte redo för arbetslivet efter tre år och vill vidareutbilda sig.
Jenny Strand, nybliven farmaceut
– Många vill säkert testa på någonting annat. Alla hade inte heller positiva erfarenheter från sin apotekspraktik och kanske därför inte vill jobba där heller. Flera är inställda redan i början av sina studier att de inte vill jobba på apotek och den inställningen sprids lätt har jag märkt, säger Strand.
Strand trivdes själv väldigt bra på sin praktik och valde därför att jobba där också efter att hon blivit färdig. Men till hösten väntar studier igen, då hon ska vidareutbilda sig.
– Tre år av studier är inte lång tid, och jag tror att många inte är redo att börja jobba efter tre år och därför vidareutbildar sig. Jag kan nog tänka mig att jobba på apotek i framtiden också, men jag vill gärna testa något annat också eftersom man kan göra så mycket med den här utbildningen, säger Strand.