Är ni redo att komma ut? frågar Nasa-astronauten utanför simulationskapseln Mars Dune Alpha vid Lyndon B. Johnson Space Center.
Klockan är fem på lördag eftermiddag i Houston, Texas då dörren öppnas och de fyra forskarna stiger ut ur simulationskapseln till rungande applåder.
– Jag är så stolt och ärad över att vara en del av den här besättningen och det här projektet. Och att vara en liten del av det arbete som görs här på jorden som en dag kommer att göra det möjligt för människor att utforska och bo på Mars, säger Kelly Houston, besättningens ledare.
Då man är ute i rymden gäller det att ha mångsidig kunskap i besättningen.
Av de fyra forskarna som deltog i experimentet är en till sin bakgrund biolog, en läkare, en sjukskötare och en ingenjör.
Simulationen är ett test i hållbarhet
Att leva på Mars är ingen barnlek. Det krävs detaljerad planering och en mängd kunskap i hur man kan leva hållbart med ändliga resurser.
– Jag är tacksam för chansen att få leva idén om att inte använda resurser snabbare än de kan förnyas, och inte skapa avfall snabbare än det kan återvinnas till resurser. Vi kan inte leva, drömma, skapa eller utforska i någon betydelsefull tidsram ifall vi inte lever enligt de här principerna, säger Ross Brockwell, ingenjör i besättningen.
Under den drygt ett år långa simulationen måste besättningen livnära sig genom att odla sin egen mat i två små vertikala odlingar inne i simulationskapseln.
Inkvarteringen för forskargruppen var en enkel 3D- printad bostad på 160 kvadratmeter, med fyra sovrum, kök, vardagsrum, arbetsrum och ett gym.
Sini Merikallio är den enda finländaren som deltagit i ett liknande projekt
Sini Merikallio är den enda finländaren som varit med om ett liknande projekt. Merikallio är utbildad rymdforskare, men jobbar numera som veterinär.
År 2003 deltog hon i den två veckor långa Virtual Mars Habitat-simuleringen i Utahs öken i USA.
– Det kändes väldigt äkta. Jag hade rymddräkt på mig och var mitt där i den röda öknen. Vid horisonten kunde jag se kompisarna vandra i sina egna vita rymddräkter. Det var en fin upplevelse, säger Merikallio.
Merikallio och hennes forskarkollegor fick gå ut i öknen på upptäcktsfärder. Att vara helt instängda som forskarna i simuleringen Mars Dune Alpha är säkerligen mer utmanande, tror hon.
– För mig var det bara ett positivt äventyr. Men under en längre tid är säkert bristen på frihet utmanande. Tiden är väldigt strukturerad. Nu måste ni träna, nu måste ni äta. På Mars är det inte heller möjligt att gå ut i skogen och få lite frisk luft, säger Merikallio.
De sociala färdigheterna är oerhört viktiga, framförallt under längre simulationer.
– Det är viktigt att vara diplomatisk och tänka på gruppen, inte bara på en själv, konstaterar hon.
Rymden är en ogästvänlig boplats för människor
För människor ute i rymden är en av de stora utmaningarna att hålla sig friska och i god form.
I rymden minskar muskel- och benmassan, blodomloppet förändras, hjärtat blir mindre och till och med synen blir sämre.
Dessutom kan mellanrummen mellan ryggkotorna växa, vilket kan leda till ryggont.
Under det drygt ett år långa experimentet var forskningens fokus framförallt på näring och dess effekt på mänsklig uthållighet och prestationsförmåga.
”Forskare har tillbringat mer än ett år i den här livsmiljön och gjort avgörande forskning i våra förberedelser för att skicka människor till Mars”, sa Steve Koerner, biträdande chef för NASA:s Johnson Space Center till folkmassan som tog emot besättningen.
Simuleringen var den första i en serie på tre liknande projekt. Nästa projekt inleds år 2025.
Nasa har som mål att göra den första bemannade resan till Mars under 2030 eller 2040-talet.
– Det är nästan alltid samma ramsa – om tjugo år ska människan gå på Mars. Men nu börjar vi verkligen snart ha teknologin som behövs. Jag tror vi kommer att se människor på Mars under min livstid, säger Merikallio.
Skulle du själv åka iväg till Mars om du fick chansen?
– Just nu trivs jag mycket bra på jorden. Här har jag vänner och natur och djur. Det finns inte så mycket sådant på Mars, så låt mig bo här på jorden lite längre, skrattar hon.