I dag sammanträdde det nya brittiska parlamentet för första gången efter valet förra veckan.
Valresultatsrubrikerna utropade en brakseger för socialdemokratiska Labour, men resultatet har också kallats det mest oproportionella i brittisk historia.
Med det avser man de stora skillnaderna mellan partiernas väljarstöd nationellt och hur många ledamöter som valdes in i parlamentet.
Labourpartiet fick en massiv majoritet i parlamentet med 412 av 650 platser, eller drygt 63 procent, trots att bara 34 procent av väljarna röstade på partiet.
Mätt i väljarstöd på det här sättet var Labours valframgång i jämförelse med valet 2019 endast minimal: partiet gick framåt med mindre än två procentenheter.
Att det här valet handlade mera om ett nej till de konservativa än ett ja till Labour styrks av att de konservativas stöd rasade med över 20 procentenheter från nästan 44 procent i parlamentsvalet 2019 till 24 procent nu.
Nya krav på valreform
I parlamentsval i Storbritannien är landet indelat i 650 valdistrikt. I varje distrikt väljs endast en enda parlamentsledamot till parlamentets underhus. Det är det här valsystemet som gör att det är möjligt för valresultatet att se ut som det nu gör.
Electoral Reform Society är den största oberoende organisationen i Storbritannien som arbetar för en valreform. ERS grundades år 1884 och kallar sig världens äldsta pro-demokratiska organisation.
– Det här valet belyser tydligt valsystemets problem eftersom valresultatet var det mest oproportionella någonsin, säger ERS verksamhetsledare Darren Hughes till tidningen The Guardian.
ERS vill att man ska frångå det traditionella så kallade First Past the Post -systemet för ett valsystem som bättre avspeglar väljarnas åsikter.
Enligt Darren Hughes på ERS har de stora partierna motsatt sig en valreform genom att lyfta fram oro för att extrempartier ska komma in i parlamentet, men det här räcker inte längre.
– Debatten kring en valreform har ofta fokuserat på vilka partier som gynnas av vilket system, men egentligen borde vi ju utgå enbart från väljarnas bästa, säger Hughes.
Valsystemet dåligt för de små partierna
Det är de mindre partierna, det vill säga alla utom Labour och de konservativa Tories, som är de största förlorarna med det nuvarande systemet.
Även om de nu gjorde ett bättre valresultat än någonsin tidigare är de inte nöjda.
Den här gången räckte knappt sju procents stöd för de gröna till fyra platser i parlamentet, högerpopulisterna Reform UK fick in fem ledamöter med 14 procent av britternas röster.
– Jag tror att det här valresultatet öppnar folks ögon och ökar kraven på reform, sa partiledaren Nigel Farage till The Guardian och betecknade valresultatet som ”orättvist”.
Han syftade bland annat på att Liberaldemokraterna får rekordmånga ledamöter – 72 stycken – med ett klart mindre väljarunderstöd än Reform UK.
Att entusiasmen för Labour inte är så stor som braksegern i antalet parlamentsledamöter gör gällande påvisas också av att valdeltagandet stannade på bara 60 procent, ett av de lägsta någonsin.
Talmansval i dag, formell öppning av parlamentet nästa vecka
På tisdagseftermiddagen samlades det nya parlamentet till sin första session. På agendan stod valet av talman.
Nästa vecka, efter att de nya ledamöterna har svurits in, är det dags för det högtidliga öppnandet av parlamentet under kung Charles III ledning onsdagen den 17 juli.
I kungens tal presenteras regeringens prioriteter för det kommande året.
Premiärminister Keir Starmer har använt sina första dagar vid makten till en hemmaturné och besökt Skottland, Nordirland och Wales.
På tisdag kväll tar han sina första steg på den internationella arenan vid Nato-toppmötet i Washington DC.
Premiärminister Starmer och USA:s president Joe Biden har också ett bilateralt möte inprickat på onsdag.
Källor: BBC, The Guardian, Reuters