Fästingrisk på frammarsch – såväl utbredning, population och sjukdomsfall ökar

Fästingarnas population ökar stadigt, på köpet ökar de fästingburna sjukdomarna. I Österbotten är ändå läget lugnt, enligt läkare.

Fästing på handflata. Den har en vit prick på ryggen.
Både fästingarna och de fästingburna sjukdomarna ökar stadigt. Bild: Jason Ondreicka / Alamy/All Over Press

Fästingens och tajgafästingens utbredningsområden har förflyttats hundratals kilometer norrut.

De fästingarter som är skadliga för människor, det vill säga den vanliga fästingen och tajgafästingen, har spridit sig till allt större områden i Finland. Samtidigt har också infektioner med den allvarliga fästingburna hjärninflammationen ökat.

Under de senaste årtiondena har fästingarna förflyttat sig hundratals kilometer norrut, berättar professor Ilari Sääksjärvi vid Åbo universitet. Ofta har fästingarna transporterats till de nordligaste delarna av Finland med människor och husdjur.

– I höjd med Rovaniemi finns redan en växande population och observationer görs ständigt, säger Sääksjärvi.

Fästingens framgång ökar sjukdomsrisken

Enligt Sääksjärvi var förhållandena under den kalla vintern med ett isolerande snötäcke bra för fästingpopulationen och de gynnsamma förhållandena har fortsatt under sommaren.

– Även om det har varit varma perioder så har de inte varit så långa att vegetationen skulle ha torkat ut kraftigt.

Tajgafästingen förekommer särskilt i mellersta och östra Finland, Birkaland och längs västkusten ända till Bottenviken vid Bottenhavet.

Den vanliga fästingen finns i stor utsträckning längs kustområdena samt på samma områden i inre Finland som tajgafästingen.

En fästing på ett finger.
TBE-vaccinet hindrar inte fästingarna att fästa sig på huden. Bild: Taneli Kärki / Yle

Professor Ilari Sääksjärvi vid Åbo universitet berättar att fästingarna längs västkusten har förflyttat sig 400 kilometer norrut under 50 år. I östra Finland har utbredningsområdets gräns förflyttats hundra kilometer norrut.

I norr förkortar vinterns längd fästingens aktiva period. Därför kan de växande fästingpopulationerna enligt Sääksjärvi inte framgångsrikt etablera sig så mycket norr om Rovaniemi. Observationer har dock gjorts mycket längre norrut.

Tajgafästingens aktiva period lugnar sig i början av juli, men den vanliga fästingens period kan fortsätta ända till oktober–november.

När fästingarna mår bra, ökar också sjukdomsrisken.

Alla fästingar bär inte på viruset

Enligt Eero Vesterinen, fästingforskare och universitetslektor vid Åbo universitet, förekommer TBE-viruset lokalt i naturen. Att det finns fästingar betyder inte att det finns TBE-virus.

– Viruset kan till exempel finnas endast på ett ställe eller några få ställen. Det cirkulerar i gnagare och det är därifrån man får det. Det kan vara så att det finns många fästingar hundra meter eller en kilometer bort som inte har det.

Däremot bär många fästingar på borrelia. På vissa ställen bär upp till hälften av fästingarna borreliabakterier.

Enligt registret över smittsamma sjukdomar vid Institutet för hälsa och välfärd har det i år funnits två fall av fästingburen hjärninflammation i Österbotten och inga fall i Södra Österbotten eller Mellersta Österbotten.

Situationen med borrelia är också lugn i de österbottniska landskapen, enligt de läkare som Yle intervjuat.

En persons arm blir stucken med en spruta med vaccin.
Man kan få ett så kallat fästingvaccin, det vill säga vaccin mot fästingburen hjärninflammation. Bild: Cecilia Juuti / Yle

Riskområden för fästingar granskas årligen

Gratis vaccin mot fästingburen hjärninflammation ges till personer som bor permanent eller har en långvarig fritidsbostad i högriskområden.

Institutet för hälsa och välfärds rekommendation för att ta vaccinet är dock bredare och sträcker sig även till områden utanför det nationella vaccinationsprogrammet.

Överläkare Leif Lakoma vid Institutet för hälsa och välfärd berättar att förändringar i områden görs genom att granska förekomsten av fästingburen hjärninflammation både enligt kommungränser och vid behov även enligt postnummerområden.

Om det inträffar mer än 15 fall per 100 000 invånare per år rekommenderas vaccination för alla som vistas i området under längre perioder.

– Om det inträffar 1 till 5 fall övervägs förändringar från fall till fall, säger Lakoma.

Förändringar i vaccinationsrekommendationerna utvärderas årligen efter skiftet september–oktober. Detta tidigarelägger starten av vaccinationerna på tre doser till början av året.

– Rekommendationen är att de två första doserna tas när det fortfarande finns snö på marken.

Artikeln är en översättning av Yles artikel Punkit levittävät aivokuumetta yhä pohjoisemmas – Lapistakin useita tapauksia.

Artikeln uppdaterad den 9 juli klockan 13:30. I artikeln framgick felaktigt virussjukdomen hjärhinneinflammation istället för hjärninflammation.