Ett bostadshus i ett småhusområde i Grankulla var under några dagar i november 2016 centrum för flyktingdebatten i Finland.
Det är dags för ett nytt besök till huset för att reda ut vad som hände sedan.
Efter några signaler i dörrklockan öppnas dörren.
– Hello, säger en kvinna.
Besvär till domstol stoppade inte boendet
Svenska Yle berättade i början av november 2016 att grannarna motsätter sig ett grupphem för ensamkommande flyktingbarn i Grankulla.
Enligt grannarna är huset där barnen ska flytta in ”över medelnivån och ger en fullständigt felaktig bild av medelfinländarens verkliga vardag”.
Motståndet kulminerade i att rörelsen Suomi Ensin ordnade en demonstration mot boendet på vägen utanför. Rörelsen skapades för att demonstrera mot flyktingpolitiken.
Grannarna överklagade till domstol, men det stoppade inte boendet som öppnade i december 2016.
I mars 2017 berättade vi att motståndet från grannarna inte har märkts av i vardagen på boendet. Men därefter har det varit tyst om grupphemmet.
Huset i bättre skick efter uthyrningen
Kvinnan som öppnar dörren är hustru till Robert Vaenerberg.
Det var hans hus som hyrdes ut till flyktingbarnen 2016. Eller rättare sagt hyrdes huset till Helsingfors Diakonissanstalt som drev boendet.
– För mig var det en finansiell transaktion. Jag hade ett stort hus som vi försökte sälja men det gick inte. När någon erbjöd sig att hyra det för en god hyra var det en no-brainer att hyra ut, säger Vaenerberg.
Det som är kvar från den tiden är att det nu finns brandvarnare i alla rum
Robert Vaenerberg
Vaenerberg med familj bodde utomlands i 6-7 år och under två år fanns ett grupphem för flyktingbarn i huset.
– Vi lämnade kvar ett pingisbord som flyktingbarnen fick spela på, men övriga möbler tog vi med oss.
– Det som är kvar från den tiden är att det nu finns brandvarnare i alla rum. Vi fick tillbaka huset i bättre skick än när vi hyrde ut det, säger Vaenerberg.
När flyktingboendet stängde hyrde familjen ut sitt hus till en portugisisk-fransk familj, som bodde i huset i tre år.
”Vi funderade om det var tryggt för oss”
Bettina Salin var chef för grupphemmet när det öppnade i december 2016.
– Jag minns att alla var ganska spända när det öppnade och funderade på om det var tryggt för oss. Men spänningen minskade när vi inte upplevde några hot, säger Salin.
– Starten var svår för barnen med en ny plats och nya anställda, men det gick slutligen bra.
Sammanlagt fanns det plats för nio barn i grupphemmet. Barnen som bodde där kom från Afghanistan och Syrien.
Salin har själv mest jobbat inom barnskyddet och har varken tidigare eller senare erfarenhet av att styra ett grupphem för ensamkommande flyktingbarn. Salin ledde inte grupphemmet ända till slutet utan en annan person tog över under den sista tiden.
Grupphemmet stängde 2018
Grupphemmet stängdes i slutet av sommaren 2018. Orsaken var att behovet minskade. En del av invånarna var då myndiga och flyttade till egna bostäder.
– De som inte var myndiga flyttade till andra grupphem och tre av barnen återförenades med sina familjer. Enligt min uppfattning har många av dem fått avgångsbetyg från grundskolan. Många har fortsatt med yrkesstudier och tagit sig ut i arbetslivet därefter, säger Salin.
Enligt min uppfattning har många av dem fått avgångsbetyg från grundskolan
Bettina Salin
Robert Vaenerberg säger att han besökte huset några gånger under tiden som flyktingbarnen bodde där, men att han inte haft kontakt med invånarna senare.
Svenska Yle har försökt få kontakt med någon som bodde i grupphemmet, men har inte lyckats.
”Det har aldrig kommit upp med grannarna efteråt”
Vaenerbergs familj flyttade tillbaka till huset 2022. Hur har grannarna bemött honom med tanke på motståndet mot att han hyrde ut sitt hus till ensamkommande flyktingbarn?
– Det har aldrig kommit upp med grannarna efteråt. Jag har inte så mycket kontakt med dem, säger Vaenerberg.
Upplever du att det finns en spänning mellan dig och grannarna på grund av det här?
– Inte från min sida. Inte vad jag vet.
”Jag tycker att den debatt som då fördes var baserad på rädsla och oförståelse”
Grupphemmet för de ensamkommande flyktingbarnen hamnade i rampljuset som en del av den flyktingdebatt som fördes i Finland 2016.
Under 2015 sökte 32 500 personer asyl i Finland, största delen kom under hösten. De kom främst från Irak, Afghanistan, Somalia, Syrien och Albanien.
– I dagens läge kommer de flesta flyktingar från Ukraina och de tas väl emot med öppnare armar än de som kom 2015-2016. Varför kan man spekulera i, säger Vaenerberg.
– Jag tycker att den debatt som då fördes var baserad på rädsla och oförståelse. Den som inte är som du känner du inte och är rädd för. Men jag anser att invandring är viktigt för Finland. Vi behöver invandrare, men invandringen ska skötas på rätt sätt, säger Vaenerberg.
Bettina Salin vid Diakonissanstalten säger att motståndet kändes särskilt illa när hon blev bekant med de flyktingbarn som bodde i grupphemmet.
– Å andra sidan förstår jag att det man inte känner till skapar en rädsla. När jag blev bekant med barnens historia är jag ändå glad att de fick bo och leva i grupphemmet i lugn och ro.