När riksdagen i Danmark fortsätter efter sommarpausen står ett historiskt paket på dagordningen.
En enorm del av landets lantbruksmark ska bli skog fram till 2045. Dessutom ska en stor andel av lantbruksmarkerna översvämmas och återställas fram till 2030. Totalt handlar det om 390 000 hektar, en yta större än Danmarks näst största ö Fyn.
– Det kommer att förändra landskapet i Danmark, säger Landbrug & Fødevarers klimatchef Hans Roust Thysen.
Landbrug & Fødevarer representerar lantbruket och livsmedelsindustrin in Danmark.
Utöver det ska Danmark införa världens första miljöskatt på boskap. Avgiften införs 2030. Paketet, som kallas ”grön trepart”, är klappat och klart för att klubbas genom efter flera månader av förhandlingar.
Främst positiva toner kring paketet
De flesta rösterna som hörs kring paketet är positiva. Lantbrukarna är relativt nöjda, eftersom de inte åker på någon större ekonomisk smäll. Staten betalar för marken som ska återställas, en stor del av det bygger på frivillighet. Och det ska vara möjligt att kringgå utsläppsavgiften genom att införa klimatåtgärder.
– Idén med avtalet är att utveckla produktionens utsläppsreducering, inte avveckla lantbruket, säger Thysen.
De som för talan för miljön är relativt nöjda, eftersom paketet innebär goda nyheter för klimatet och havsmiljön.
– Det handlar om planterandet av skog, biodiversitet, skydd av dricksvatten och reduktion av kväveutsläpp, säger Thysen.
När en stor del av de havsnära lantbruksmarkerna nu ska återställas väntas havsmiljön förbättras.
Den offentliga debatten har inte heller varit allt för kritisk. Den totala notan för staten närmar sig sju miljarder euro, pengar som främst går till ersättningar för den lantbruksmark som ska återställas.
– Lantbruket bidrar med stora ytor, och samhället bidrar också med sin del. Vi ser det som ett rättvist avtal, säger Thysen.
– Det är en stor seger att vi i alla fall får det här nu, säger Christian Fromberg som är kampanjledare för lantbruk, skog och natur vid Greenpeace i Danmark.
Fromberg hör till de som är kritiska till hur det slutligen blev.
Den kommer allt för sent, och är allt för låg
Christian Fromberg, Greenpeace, om utsläppsskatten
Vi ska återkomma till hans kritik senare i artikeln.
Novo Nordisk bidrar med drygt 1,3 miljarder euro
Den gröna treparten är resultatet av förhandlingar som främst har förts av staten och intresseorganisationer för miljön, livsmedelsindustrin samt lantbruket. Men det finns flera röster som har blivit hörda, och det finns också en stor privat bidragsgivare.
Novo Nordisk fonden, som förvaltar läkemedelsföretaget med samma namn, har ingått ett principavtal om att bidra med tio miljarder danska kronor till återställandet av lantbruksmark. Det motsvarar drygt 1,3 miljarder euro.
Korna ska släppa ut mindre växthusgaser
Utsläppsskatten på boskap påverkar främst de som har nötkreatur, de släpper ut ansenliga mängder av växthusgasen metan. Avgiften kommer i praktiken att kretsa kring 64 euro per ko per år från och med 2030, och 120 euro från och med 2035. I den här beräkningen antas det att en ko släpper ut motsvarigheten av fyra ton koldioxid per år.
Men som det ser ut i dag kommer lantbrukarna slippa betala avgiften, om de lyckas få ned boskapens utsläpp med 40 procent.
– Bidrag ska ges till en produkt som kan reducera kornas metanutsläpp, säger Thysen.
Det ska inledas redan 2025, och skatten införs som sagt först 2030.
”Lantbrukarna hade lätt att svälja det”
Hur är det då med kritiken kring paketet? Diskussioner förs kring huruvida kostnaden för omställningen väger för tungt på staten, och gav för stora eftergifter till lantbrukarna.
– Det hade varit omöjligt att inte införa en utsläppsavgift, säger Christian Fromberg vid Greenpeace.
Enligt Fromberg är det en urvattnad form av de ursprungliga förslagen som parterna nu har kommit överens om. Det förorenande lantbruket hade inte kunnat fortsätta som det är oberoende, menar han.
– Den kommer allt för sent, och är allt för låg. Därför kommer det inte att leda till den omställning som behövs.
Som Thysen nämnde så var ett av målen från deras håll att se till att lantbruket inte avvecklas. Men Fromberg tycker att det hade varit hög tid för det.
– Det hade legat i lantbrukets intresse att få en högre avgift. Det hade säkrat en strukturell omställning mot ett mer växtbaserat lantbruk, där vi producerar färre djur och mer mat direkt till människor.
Danmark är en stor exportör av kött. Enligt Fromberg är det förlegat, en verklig omställning måste ske förr eller senare.
Staten pungar ut
Det har också riktats kritik mot hur stor notan blev för staten. Men det är svårt att se hur en kompromiss mellan miljön och lantbruket hade varit möjlig utan det.
40 miljarder danska kronor, 50 om man räknar med ett tillhörande initiativ om pyrolys för att binda koldioxid. Det motsvarar mer än tusen euro per invånare.
”Det är priset för att få Landbrug & Fødevarer och Danmarks Danmarks Naturfredningsforening till tråget”, skriver DR:s klimatanalytiker Filip Knaack Kirkegaard.