Försvarsalliansen Nato skärper tonläget mot Kina. Vid Natos toppmöte som avslutas i Washington i dag, torsdag, uppmanade ledarna för de 32 Natoländerna Kina att avbryta allt politiskt och militärt stöd för Rysslands krigsinsatser i Ukraina.
Enligt Natoledarna är Kinas och Rysslands strategiska samarbete ett hot mot medlemsländernas värderingar och den regelbaserade världsordningen.
– Kinas stöd för den ryska ekonomin allmänt och för försvarsindustrin specifikt har blivit allt viktigare. Det här irriterar många Nato-medlemmar vars tålamod börjat tryta, säger Mikael Mattlin, biträdande direktör för Utrikespolitiska institutet.
– Man vill inte att de strukturella banden mellan den ryska och kinesiska försvarsindustrin ska institutionaliseras och fördjupas.
Enligt Kinakännaren Mattlin har förhållandet till Kina efterhand fått en allt större roll inom Nato.
– Till en början fanns det ganska mycket ovilja i synnerhet bland europeiska Natomedlemmar att alls blanda in Kinafrågan i Natosammanhang. Man ville hålla Nato som en transatlantisk sak med fokus på Europa.
– Men det här har ändrats de senaste åren och många indopacifiska länder har blivit mer engagerade i europeisk säkerhet.
Nato har också sedan hösten 2022 vädjat till Kina om att avstå från att stödja Ryssland militärt.
– Till en viss mån har man också lyckats. Allmänt anser man till exempel att Kina dämpade den hårda ryska kärnvapenretoriken. Kina har inte heller stöttat de ryska krigsinsatserna lika direkt som till exempel Nordkorea, säger Mattlin.
Ömsesidig irritation
Samtidigt är det oklart om det skärpta tonläget i Washington får önskad inverkan på Kinas agerade i förhållande till Ryssland och de närmaste grannländerna. Toppmötesveckan har präglats av nyheter om fortsatta kinesiska påtryckningar mot Filippinerna och Taiwan.
– Man kan nog tvivla på att Natos krav på att Kina ska upphöra med sitt politiska och materiella stöd till Ryssland faktiskt får önskad effekt. Tvärtom kan effekten vara den motsatta, det vill säga att man ökar på stödet och till exempel den militära närvaron runt omkring Taiwan som respons.
Enligt Mattlin måste Kinas agerande ses mot bakgrund av intresset av att upprätthålla ett möjligast stört handlingsutrymme i det egna närområdet.
– Om det irriterar USA och andra Natomedlemmar att Kina ger mer och mer indirekt och ekonomiskt stöd till Ryssland så irriterar det på samma sätt Kina att Nato är mer och mer engagerat i säkerhetsfrågor inom Kinas närområde.
Förslaget om att inrätta ett kontaktkontor för Nato i Tokyo är ett exempel på en fråga som fått Kina att resa ragg.
– Detta har kritiserats från Kinas sida som en plan som kanske syftar på att i något skede komma med något som liknar ett asiatiskt Nato, förklarar Mattlin.
Taiwan ett nytt Ukraina?
Rysslands anfallskrig mot Ukraina har setts som utslagsgivande för hur Kina kan komma att agera mot Taiwan för att upplösa dess självstyre. Det finns en utbredd oro över att Taiwan kan stå näst i tur om stödet till Ukraina sviktar.
– Det är klart att alla följer mycket noggrant vad som händer i Ukraina. Det gäller både Kina, Taiwan och USA. Man ser hur de andra länderna agerar, vad som är möjligt militärt sett och vad som inte fungerar, säger Mattlin.
Samtidigt varnar Mattlin för att överbetona sambandet mellan Ukraina och Taiwan.
– Militärt sett handlar det förstås om helt annorlunda scenarier där Taiwan är en stor ö som ligger ganska långt från fastlandet. Vi talar om helt andra militära förmågor.
– En annan central skillnad är att Taiwan, det vill säga Republiken Kina, inte är diplomatiskt erkänt av de flesta länder, vilket Ukraina var inklusive av Kina och Ryssland.
President Alexander Stubb sa före Natotoppmötet att Kinas president Xi Jinping kunde stoppa konflikten med ett telefonsamtal. Enligt Mattlin kan det krävas mer än så för att stoppa Rysslands krigsmaskineri.
– Skulle det ekonomiska stödet från Kina helt och hållet tryta, vilket är osannolikt, så skulle det säkert få stora inverkningar. Men om det skulle avsluta kriget är en annan fråga. Det är kanske snarare ett retoriskt sätt att säga att Kina har en roll visavi Ryssland som inget annat land har, och det stämmer.