För hela 8,5 miljarder euro vill det tyska försvaret i snabb takt nu fylla de för tillfället nästan obefintliga lagren av artillerigranater.
För försvarskoncernen Rheinmetall handlar beställningen, som blev offentlig i juni, om den största ordern någonsin.
I ungefär samma veva blev det klart att man också ska beställa över hundra stridsvagnar av modellen Leopard 2A8 av tillverkaren KNDS.
Stridsvagnarna ska bland annat användas av den 5 000 soldater starka tyska brigad som permanent ska stationeras i Litauen.
”Det går fortfarande för långsamt”
Det här är bara två av många mycket omfattande beställningar som har gjorts inom ramarna för det paket på 100 miljarder euro som försvaret fick som extra anslag i februari 2022.
Den historiska vändpunkt, Zeitenwende, som förbundskansler Olaf Scholz då talade om är ändå en långt ifrån fullbordad process.
– Det går fortfarande för långsamt. Strukturerna är för stela och det finns på tok för mycket byråkrati, säger den säkerhetspolitiske forskaren Frank Sauer vid Bundeswehr-universitetet i München.
– Det är fortfarande så att man inte har tillräckligt med mod att handla också med risken att något går fel. Man borde kanske vara beredd att också ibland acceptera ett misstag i stället för att inte göra något alls.
Extramiljarderna använda
Av den 100 miljarderspott som stod till förfogande har största delen av pengarna nu ändå använts eller reserverats för kommande anskaffningar.
Till de stora anskaffningarna hör bland annat 60 transporthelikoptrar, luftvärn i form av israeliska Arrow 3 och amerikanska Patriot, samt nya amerikanska jaktplan av typen F-35.
För flottan är fyra fregatter beställda och det finns en option på två krigsfartyg till.
Med de hundra miljarderna har man alltså kommit en bit på vägen, men för att garantera nya investeringar också under de kommande åren borde ändå den nuvarande årliga försvarsbudgeten på omkring 52 miljarder euro, öka betydligt mer än vad som är planerat.
– Får man inte mer pengar kommer det att bli svårt med investeringar i försvaret från och med år 2027, säger Frank Sauer.
För lite pengar och personal
För år 2025 hade försvarsminister Boris Pistorius hoppats på en budgetökning på sex miljarder euro.
I stället ser ökningen nu ut att bli enbart 1,2 miljarder, vilket inte räcker mycket längre än att täcka de stigande kostnaderna.
Regeringens linje har väckt en hel del kritik och man hoppas nu att det kommer till korrigeringar då förbundsdagen behandlar frågan i september.
– Min bedömning är att den sittande regeringen inte vill befatta sig med saken före valet nästa år. På så sätt kommer det här att bli en sak som den kommande regeringen måste tackla, säger Frank Sauer.
Men försvarets problem ligger inte enbart på för lite vapen och materiel. Man har också för få soldater för att fylla leden.
Styrkan ligger för tillfället på omkring 181 000, men den borde fram till år 2031 stiga till 203 000.
Riktningen är ändå den rakt motsatta. Under de senaste åren har Bundeswehr krympt och därför har diskussionen om en möjlig värnplikt igen tagit fart.
Obligatorisk mönstring ska väcka intresse
Försvarsministern presenterade i början av sommaren en modell som skulle bygga på en obligatorisk mönstring, men där själva tjänstgöringen fortfarande skulle vara frivillig.
På det här sättet vill man åtminstone försöka skapa en koppling mellan försvaret och unga som eventuellt kunde tänka sig att tjänstgöra.
– Jag bedömer att ministern är i en svår situation. Jag utgår från att han inser att en viss plikt kommer att vara nödvändig, men att det är ett omöjligt beslut att fatta inom regeringen bestående av socialdemokraterna, De Gröna och liberalerna.
– Min personliga åsikt är att det krävs en tjänsteplikt, alltså inte enbart en värnplikt.
Med det här menar Sauer att man också kunde tjänstgöra inom till exempel brandkår eller räddningstjänst. Tjänsteplikten är något som till exempel de tyska kristdemokraterna förespråkar.
– Det här skulle förbättra katastrofberedskapen och civilskyddet och på så sätt stärka resiliensen i samhället, fortsätter Sauer.
Krigsduglighet är målet
Såväl försvarsminister Boris Pistorius som tyska generaler varnar för att Ryssland rustar upp och att man måste förbereda sig på konflikt.
Pistorius talar återkommande om att det tyska försvaret igen måste vara krigsdugligt allra senast år 2029.
Då Ryssland i början av 2022 inledde sitt fullskaliga angrepp på Ukraina slog man i Tyskland fast att Bundeswehr inte var redo för krig, så hur är det då med krigsdugligheten två år senare?
– Jag skulle inte säga att man är mer krigsduglig nu än då. De anskaffningar som har gjorts är egentligen sådana som borde ha gjorts redan mycket tidigare.
– Samtidigt har en hel del materiel gått till Ukraina och man väntar på beställd utrustning. Därför är läget nog ungefär exakt det samma som för två år sedan, slår Frank Sauer fast.