En del av artikelns innehåll är möjligtvis inte tillgängligt till exempel med en skärmläsare.
Enligt vår jämförelse är det stora skillnader i storleken på grönytorna mellan olika områden i Helsingfors.
Vi har besökt Fiskehamnen, ett av de gråaste områdena, och pratat med invånarna om hur det är att bo där.
Maria Lehtinen har bott i Fiskehamnen i nio år och berättar att hon sett stadsdelen byggas upp.
– Det finns egentligen inget dåligt med att bo här, men jag tycker att staden tar dåligt hand om de grönområden som finns.
Att havet finns så nära är något av det bästa med att bo i Fiskehamnen tycker Lehtisalo
– Det blåser alltid här så man slipper alla myggor och kryp.
Fastän Lehtinen trivs har hon också tänkt på hur grå stadsdelen är.
– Jag brukar kalla Fiskehamnen för en stenby, det fattas träd och grönområden här.
Lehtinen tycker att det i en stadsdel ska finnas tillräckligt med tjänster och välfungerande kollektivtrafik, vilket det finns och gör i Fiskehamnen.
Men hon önskar ändå att det i framtiden ska finnas mer grönt.
– Grönområden är nödvändiga för människors fysiska och psykiska hälsa.
| Delområde | inv | grönområde, m² | grönområde/inv |
| Sumparn | 3016 | 4155 | 1,4m² |
| Mellersta Böle | 1731 | 5972 | 3,5m² |
| Fiskehamnen | 7187 | 25434 | 3,5m² |
| Kampen | 12144 | 47276 | 3,9m² |
| Torkelsbacken | 6823 | 33248 | 4,9m² |
| Ås | 7269 | 36061 | 5,0m² |
| Vilhelmsberg | 6914 | 38062 | 5,5m² |
| Rödbergen | 9464 | 52217 | 5,5m² |
| Kronohagen | 7371 | 41619 | 5,6m² |
| Busholmen | 15281 | 102005 | 6,7m² |
Ju mörkare färg desto mer grönyta finns det i området.
Enligt en studie från Aalto-universitetet och Helsingfors universitet har grönytorna i Helsingfors minskat med cirka femton procentenheter från 1970-talet till början av 2010-talet.
Studien visar också att det finns stora skillnader mellan stadsdelarnas delområden i fråga om grönområden.
Vissa delområden består av över sextio procent grönyta, medan det på andra ställen handlar om fyra procent.
Det här är något som dock inte stör alla.
Urbant är också okej
Anastasia Antonets gillar den urbana miljön som Fiskehamnen erbjuder. För henne är den begränsade tillgången till grönområden inte ett problem.
Busholmen ligger också på listan över de tio områden där det finns minst grönområden, men där skulle Antonets också kunna tänka sig bo.
– Det påminner om Fiskehamnen och jag tycker om att bo i de här miljöerna.
Men det finns ändå aspekter som Antonets tycker kunde förbättras.
– Jag önskar att träden var större så att de skuggade mer.
Det tar lång tid att planera en stadsdel
Stefan Eklöf, projektledare och landskapsarkitekt på Helsingfors stad, nämner Fiskehamnen och Busholmen som exempel på nyare stadsdelar som kritiserats för att vara för hårda och gråa.
Eklöf framhåller att det tar tiotals år innan en stadsdel blir klar och att det är svårt att förutse vad det finns för behov i framtiden.
I färdigbyggda stadsdelar kan man också på olika sätt försöka få in fler grönområden.
– Man kan ta bort parkeringsplatser och ersätta dem med grönområden, men det brukar väcka mycket åsikter.
Grönområden ingår alltid i en stadsdel, men i vilken utsträckning varierar.
– En stadsdel utan ett grönområde är inte en komplett stadsdel.
I fråga om Busholmen och Fiskehamnen påpekar Eklöf att det förut inte alls fanns något grönt där.
– Det är grönare där nu än vad det var tidigare. Utifrån hur man planerade då tror jag man gjorde sitt bästa. Nuförtiden vill man ha mer grönområden än vad man ville för tio till tjugo år sedan.
”Sumparn, ett trivsamt område”
I slutändan är det politikerna som bestämmer stadsplaneringen. Stadsmiljönämndens vice ordförande Risto Rautava (Saml) har som lokalpolitiker varit engagerad i stadsplaneringen i över tjugo år. Han säger också att tiderna förändrats.
– De här frågorna diskuterades mindre förr, då var det ett annat politiskt klimat. Det är bra att de här frågorna får mer utrymme nu. Men ibland kan det gå till överdrift, som på Kronobergsstranden där staden investerat hundratals miljoner, men utvecklingen står stilla på grund av besvär.
Enligt Rautava förutsätter dyra satsningar på kollektivtrafik att det byggs mer bostäder.
– Om vi ska göra dyra investeringar innebär det att vi också behöver folk som använder kollektivtrafiken. Det behöver vara balans.
Rautava var själv engagerad i lokalpolitiken då planerna godkändes för Sumparn, alltså den mest urbana stadsdelen i vår jämförelse.
– Ett trivsamt område hänger på mer än bara grönområden. Sumparn är nära havet och det är nära till både Blåbärslandet och Gumtäkt. Det är en stadsdel med bra planering, och det behövs många olika sorters stadsdelar.
Regler försvårar
Otso Kivekäs, De Grönas representant i stadsmiljönämnden, tycker rent allmänt att det behövs mera grönyta i staden. Men det hindras av flera bakomliggande problem.
– För mycket av vägarna asfalteras för bilarnas skull.
Det finns inga regler för hur mycket grönyta det måste finnas i en stadsdel. Däremot finns det regler som försvårar bevarande av grönområden.
Till exempel måste träden vara på ett visst avstånd från byggnader. Det ska finnas ett visst antal parkeringsplatser, vilket tar upp mycket markyta, säger Kivekäs.
– Det här är en del av problemet.
Värt att satsa på grönt
Silja Borgarsdottir Sandelin (SFP) är också medlem i stadsmiljönämnden. Hon framhåller att grönområden är viktiga för trivseln. Därför behöver staden både bevara gamla grönområden och planera nya grönytor.
– Ju mera grönt vi kan erbjuda invånarna desto bättre.
I äldre stadsdelar, såsom Kampen, handlar det om att bevara grönområdena så att de på långsikt också är trivsamma, säger Borgarsdottir Sandelin.
Vad skulle en stadsdel med 1,5 kvadratmeter grönyta per invånare ha för chanser om den landade på stadsmiljönämndes bord i dag?
– För egen del hade det varit ett problem ifall grönområdena var för små, det blir inte en trivsam miljö.
Laddar tabellen.
Vad tycker du om nyplanerade områden i din hemstad, är de för gröna eller för gråa?