Kreditinstitutet Moody's ekonom Kamil Kovar målade förra månaden upp en potentiellt dyster framtid för eurozonen.
Kovar skriver i ett blogginlägg att man inte kan utesluta en ny eurokris, även om sannolikheten är ganska låg.
Enligt Kovar är den ekonomiska situationen just nu lika dålig som den var när den senaste eurokrisen bröt ut, år 2010.
Då, liksom nu, har flera länder problem med en hög skuldsättning och stora budgetunderskott.
Dessutom ligger räntorna på en högre nivå än tidigare.
Den största skillnaden mellan då och nu är att Europeiska centralbanken, ECB, sedan den senaste krisen har visat en större beredskap att räcka ut en hjälpande hand ifall situationen spårar ur.
Macron orsakade skrämselhicka
Ekonomer runtom i Europa fick skrämselhicka när Frankrikes president Emmanuel Macron utlyste nytt parlamentsval i juni.
Många befarade att en seger för ytterhögerns Nationell samling skulle sätta ekonomin i hela euroområdet i gungning. Nationell samling består av en rad EU-skeptiker som innan valet utlovade åtgärder som ekonomiska bedömare uppfattar som radikala, oansvariga och orealistiska.
Ytterhögerns valförlust har tonat ned spekulationerna om en ny eurokris, men Frankrikes inrikespolitiska läge är långt ifrån stabilt. Det håller ekonomerna på tårna.
Eurons värde började dala efter vänsterkoalitionens överraskningsseger. Valvinnarna säkrade inte en egen majoritet i parlamentet. De har inte heller kommit överens om en gemensam premiärministerkandidat.
Det politiska dödläget fortsätter alltså tillsvidare.
Dessutom har inte vänsterkoalitionens finanspolitiska program övertygat ekonomerna. Grupperingens största parti, Det okuvliga Frankrike, vill införa lägre pensionsålder och förespråkar en utökning av de offentliga utgifterna med 150 miljarder euro.
Experter säger att Frankrike inte har råd med det.
Inte bara Frankrike som haltar
EU-kommissionen prickade nyligen Frankrike för deras hantering av statsfinanserna. Europas andra största ekonomi har en statsskuld som motsvarar hela 110 procent av bnp. Budgetunderskottet ligger på cirka 5,5 procent.
Enligt EU:s grundfördrag borde medlemsländerna hålla sin statsskuld under 60 procent och sitt budgetunderskott under 3 procent.
Ett annat land som prickats av EU för bristande statsfinanser är Italien.
Där är situationen värre än i Frankrike. Ifjol låg det italienska underskottet på 7,4 procent och skuldsättningen var uppe i 140 procent av bnp.
Italien och Frankrike hör till de sju EU-länder som hamnade på kommissionens omtalade observationsklass.
Ekonom: Ingen kris utan att ”något stort” sker
Åsikterna om en eventuell eurokris går isär och alla ekonomer är inte domedagsprofeter. Heidi Schauman, forskningschef på Danske Bank, hör till en av dem som tror på en positiv vändning.
– Jag vågar se en ljusning i ekonomin, trots att det visst finns orosmoln i den ekonomiska horisonten, sa Schauman till Nyhetspodden.
Schauman menar att överraskningar alltid kan ske. Det finns hot som hänger ihop med olika geo- och säkerhetspolitiska risker.
Hon säger ändå att något stort måste ske för att euron faktiskt ska hamna i farozonen.
Osannolikt att styrräntan sänks vid dagens möte
Europeiska centralbanken samlas på torsdag i Frankfurt till något som många bedömare kallar för ett ”mellanmöte”.
Experterna tror inte att de europeiska centralbankernas chefer kommer att sänka styrräntan igen, men dagens möte kan ge signaler om vad som komma skall.
ECB sänkte styrräntan med 0,25 procentenheter i juni. Många experter förutspår att styrräntan kan sänkas ytterligare två gånger innan årsskiftet.
Danke Banks Heidi Schauman tillhör däremot den grupp som tror att ECB väljer en restriktiv linje och sänker räntan först under det sista mötet i december.
Källor: Euronews, Deutsche Welle, Kauppalehti