På lördag har det gått 50 år sedan Turkiet invaderade norra Cypern och ön delades i tu.
I gryningen den 20 juli 1974 sände Turkiet soldater till Cypern efter att den grekiska militärjuntan i Aten störtat den cypriotiska presidenten.
Stridigheterna pågick en knapp månad med flera tusen dödsoffer som följd. Den turkiska invasionen av norra Cypern ledde också till en stor flyktingvåg i olika riktningar på ön.
Uppemot 200 000 grekcyprioter tvingades lämna de ockuperade norra delarna av landet samtidigt som omkring 50 000 turkcyprioter flydde dit.
På den turkcypriotiska sidan är 50-årsjubileet en stor dag och Turkiets president Recep Tayyip Erdogan ska delta i firandet på plats.
Cypern står värd för FN:s äldsta fredsbevararoperation
Efter att Cypern blev självständigt från Storbritannien 1960 blev konflikterna mellan grek- och turkcyprioterna allt mer våldsamma.
FN sände därför fredsbevarare till landet 1964, och FN-missionen i Cypern firar därmed 60-årsjubileum i år.
Operationen i Cypern är FN:s längst pågående fredsbevararuppdrag. Idag är uppdraget framförallt att bevaka buffertzonen mellan öns turk- och grekcypriotiska delar.
Mellan 1964 och 2005 har också över 10 000 finländska fredsbevarare tjänstgjort i Cypern.
2021 utnämndes polisstyrelsens personalchef Satu Koivu till chef för fredsbevararoperationens poliser. Koivu är den första finländaren som har utnämnts till en ledande position inom FN:s civila krishantering.
Cypernkonflikten fortfarande olöst
I 50 år har Cypern nu varit en delad ö. Den FN-kontrollerade buffertzonen skiljer resten av EU-landet Cypern från det turkcypriotiska styret i norr.
Grek- och turkcyprioterna har alltså var sin president och var sin regering. Turkcyprioternas ledning erkänns enbart av Turkiet medan grekcyprioternas regering erkänns av alla utom Turkiet.
Den senaste rundan av fredssamtal bröt samman 2017. Sedan början av det här året har man från FN:s sida försökt återuppliva dem, utan resultat.
FN:s generalsekreterar António Guterres utnämnde i januari Colombias förra utrikesminister María Angela Holguín Cuéllar till specialsändebud för Cypern.
Men arbetet att få igång en fredsdialog har gått trögt. Den positiva anda som fanns före samtalen bröt samman 2017 är sedan dess bortblåst.
Mest inverkar hårdnade attityder på den turkscypriotiska sidan, särskilt sedan Ersin Tatar valdes till president 2020. Tatar har en nära relationen till Turkiets president Erdogan.
Grekcyprioterna och EU vill ha ett förenat Cypern baserat på en federal modell med något slag av självstyre i norr. Turkcyprioterna vill ha en tvåstatslösning, alltså självständighet.
Ålandsmodellen har ibland nämnts som en möjlig förebild till en lösning för Cypern.
Ukraina använder å sin sida cypernexemplet för att påvisa att också ett land som är delvis ockuperat kan bli medlem i EU.