Gymnasieutbildningen lockar fortfarande i större tätorter, medan yrkesskolan är mer populär bland landsbygdsungdomar.
I Österbotten hade 53 procent av sökande yrkesskola som förstahandsval i år, medan andelen är 22 procent i Nyland.
Det här är ett dilemma för mindre gymnasier i Österbotten, bland annat Kristinestads gymnasium. Där har man satsat på utländska studerande samt en ny ridsportlinje för att få fler studerande.
– På sätt och vis har det varit någon sorts räddning för oss. Sådana här popup-idéer behöver vi ta fasta på. Den här ridsportlinjen var en väldigt god idé. Den har gett oss fyra nya studerande från andra kommuner, konstaterar rektor Peter Grannas.
Årskullarna som går ut grundskolan i Kristinestad är små, de har varierat mellan 20 och 30. Även om årets nior är 48 i antal, så räknar inte Grannas med att underlaget ska räcka till, speciellt då gymnasiebenägenheten är så låg i staden.
– Benägenheten har fallit ganska drastiskt de senaste tio åren. Det här är ett väldigt mångfacetterat dilemma och jag tror att det beror på många olika faktorer.
– Vi har försökt på olika sätt rikta vår PR mot dels våra egna nior och på senare år har vi sökt oss utanför kommunens gränser för att hitta studerande, vilket vi har lyckats rätt så bra med.
Jakobstadsbo tog vara på chansen
I år började tio studerande på första klass i gymnasiet i Kristinestad, varav hälften går på ridsportlinjen och en kommer från utlandet via samarbetet med Finest future.
Melinda Bro från Jakobstad nappade på möjligheten att kombinera sin passion för ridning med gymnasiestudier.
– Nog var det ganska självklart att komma hit. Jag vill ha möjligheten att träna och utvecklas. Man måste ta möjligheten då man får den, säger hon.
– Jag skulle egentligen ha åkt till Umeå för att studera, men den linjen slutade de med. Det här råkade dyka upp riktigt passligt, så jag kom in på en hästlinje även om det gick åt skogen med det där i Sverige.
Ridlektionerna ordnas i samarbete med Suupohjan ratsutalli som ligger cirka 15 kilometer utanför Kristinestad i Mörtmark.
– Det är jätteskönt att kunna vara här och träna för Sanna (stallägaren Sanna Illi, red. anm.). Hon är en jättebra tränare.
Drömmarna är stora, men får se hur långt det räcker. Det krävs all tid, alla extra timmar. Det är en hel livsstil.
Melinda Bro
Många av eleverna på ridsportlinjen bor i Mörtmark och tar sedan bussen till skolan i Kristinestad.
– Det är ganska stor skillnad jämfört med Jakobstad där det är jättemycket elever i alla skolor, men det är ganska skönt att gå i en skola med lite elever. Man får mycket mer hjälp av läraren, säger Bro.
Bro har hållit på med ridning enda sedan hon lärde sig att gå och hon har tagit sin egen häst Bizette med till Mörtmark.
– Det har gått riktigt bra och hästen har anpassat sig riktigt bra till den här miljön. Det är helt annat än hemma. Hemma har vi ett åtta hästars stall och här är det hur många hästar som helst.
– Hon har tagit flytten jättebra och kommit igång med träningarna bra.
I ridsportlinjen ingår två ridtimmar per vecka plus en del teoristudier, men för Melinda Bro är ridsporten inte bara en hobby, utan målet är att nå toppen och möjligtvis delta i OS någon gång i framtiden.
– Drömmarna är stora, men får se hur långt det räcker. Det krävs all tid, alla extra timmar. Det är en hel livsstil.
Siktar på fler studerande nästa år
I år det alltså fem studerande från svenska gymnasiet som går på ridsportlinjen och fem från finska gymnasiet. Då ansökan öppnades i sommar fylldes platserna nästan direkt.
Enligt Peter Grannas är tanken att öka platserna till nästa läsår.
– Vi hade ett möte så sent som förra veckan och vi pratade redan om att dubblera platserna till nästa år.
Det innebär också att elevantalet i hela gymnasiet kommer att öka.
– Nog ser jag ljust på framtiden. Vi har satt realistiska målsättningar att vi ska röra oss någonstans mellan 15 och 20 studerande varje år.
– Ser man till hur många egna nior vi har så är målen rätt så högt uppskruvade eftersom vi inte har så stora kullar i nian.
Grannas räknar alltså med att gymnasiet kommer att ha en hel det studerande från andra kommuner i framtiden.
– Det är lite tillbaka till historien i Kristinestad. Före kommunala gymnasierna startade upp verksamheten på 1970-talet så kom det studerande till Kristinestad från andra kommuner, så vi har gått tillbaka till den tiden.
Hur ska små gymnasier tackla problemet med minskat antal studerande? Diskutera i kommentarsfältet.