Brobacka stall i Sjundeå ligger omringat av åkrar och skog. Platsen är i många avseenden idyllisk för hästarna som bor på stallet, men samtidigt innebär läget att rovdjuren är stallets närmaste granne.
– Vargarna har blivit fler och de är inte alls rädda för oss. Vi kan stå 10–15 meter ifrån vargen innan den börjar röra på sig, berättar Nina Pettersson-Perklén.
Det är inte heller mycket stallet får göra mot vargarna. Att skjuta vargarna är strängt förbjudet. Nina Pettersson-Perklén berättar att de i stället ringer nödnumret, som gör en anteckning om en vargobservation.
– Kommer de riktigt nära kan vi försöka att schasa iväg vargarna, men det går sällan bra. Långsamt makar de på sig till sist. Så närgången ska vargen inte vara, säger Nina Pettersson-Perklén.
Hästen är ett för stort byte
Det är ändå osannolikt att vargarna som strosar omkring på åkrarna intill hästhagarna på Brobacka stall skulle lyckas döda en fullvuxen häst, säger Nina Pettersson-Perklén.
– En stor vargflock skulle säkert klara av att fälla en häst, men hästarna är också bra på att försvara sig. Däremot skulle vargarna kunna skapa mycket kaos i hagen, konstaterar hon.
Små föl är ändå ett enklare byte för vargen även om stona är bra på att skydda sina föl.
– Därför har jag börjat ta in stona med föl till natten och jag har också byggt ett rovdjursstängsel runt hagen där fölen vistas på dagen, berättar Nina Pettersson-Perklén.
Jakt på tama vargar borde tillåtas
Vargar som är tama och rör sig nära hus och bebyggelse borde få skjutas, menar Nina Pettersson-Perklén.
– Det är obehagligt när vargen blir för närgången. De får gärna bo i skogen, men de ska vara skygga. Just nu skrattar vargen åt oss när den går över vår gård, fortsätter hon.
Nina Pettersson-Perklén konstaterar också att vargen är ett klokt djur. Om man får skjuta de vargar som kommer för nära lär sig de andra vargarna att hålla sig undan.
– Under mina 50 år har jag aldrig varit med om att vargar är så här tama.