Yle har granskat frånvarostatistiken för riksdagsledamöterna från Vasa valkrets för perioden april 2023-juli 2024, det vill säga hela den pågående valperioden.
I riksdagen finns det olika kategorier av frånvaro: personliga orsaker, sjukdom, föräldraledighet, att man har anlänt till plenum efter namnuppropet och sedan övrig frånvaro. I kategorin övrig frånvaro hamnar oanmäld frånvaro eller frånvaro utan giltig orsak. Om en ledamot är på arbetsresa antecknas det inte som frånvaro.
Familjen syns i statistiken
Störst antal frånvaroanmälningar har Matias Mäkynen (SDP). Han har varit borta från plenum totalt 29 gånger under den här perioden. Av dessa är 22 antecknade som personliga orsaker, de resterande sju är övrig frånvaro.
Tvåa i statistiken för Vasa valkrets är Joakim Strand (SFP), med 27 frånvaron. Av de här är 16 övrig frånvaro.
I den andra ändan av statistiken hittar vi Paula Risikko (saml) och Pia Sillanpää (sannf). Under den här perioden har de båda antecknats som frånvarande endast en gång var.
Riksdagsledamot Matias Mäkynen säger att merparten av hans frånvaroanmälningar handlar om sjukdom.
– Det handlar om fyra längre sjukfrånvaron. Vårt barn har varit sjuk och jag själv har också varit drabbad, säger Mäkynen.
Familjevardagen syns annars också i riksdagens frånvarostatistik. Till exempel under den föregående valperioden var flera riksdagsledamöter på föräldraledighet, bland dem också Mäkynen.
Enligt Mäkynen är tröskeln ändå hög för att vara frånvarande.
– Särskilt om det är röstning. Ju viktigare röstning det är fråga om, desto högre blir tröskeln att vara frånvarande, säger Mäkynen.
”Prioritera varje dag”
Joakim Strand tillträdde i början av juli som Europa- och ägarstyrningsminister. Han säger sig varje dag och varje vecka utvärdera var han behöver vara när.
– Om samhället skulle utvecklas bara med att trycka på en knapp skulle jag sitta i plenisalen med fingrarna tejpade på knappen, säger Strand.
Möten och resor i tjänsten kan ibland vara viktigare än plenum i riksdagen. Enligt Strand är det viktigt att riksdagsledamoten gör rätt saker.
– Lagstiftningsmaskineriet snurrar ganska bra av egen tyngd, men den lokala intressebevakningen kräver hela tiden egen aktivitet. Man måste få investeringar och arbetsplatser, man måste försvara högskolor och sjukhus och hitta pengar till vägprojekt, säger Strand.
Paula Risikko (saml) fungerar som första vice talman i riksdagen. Hon håller plenum som väldigt viktigt, för det är där besluten i själva verket tas.
– Men det är inte riksdagsledamotens enda uppgift. En stor del av arbetet görs i utskotten och varje ledamot har en hel del andra möten också.
Enligt Risikko är riksdagens frånvarostatistik ett sätt att mäta riksdagsledamöternas aktivitet.
– Men det är inte hela sanningen. Viktigast är vad man åstadkommer, säger hon.
Pia Sillanpää (sannf) sitter sin första period i riksdagen och har antecknats som frånvarande en gång. Hon kan inte minnas att hon skulle ha missat ett enda plenum, trots att statistiken hävdar det.
– Jag såg statistiken och började fundera. Jag tror det är en felaktig anmärkning, men jag har inte utrett saken närmare, säger Sillanpää.
Sillanpääs fina frånvaro - eller kanske närvarostatistik är ett mer passande ord - förklarar hon med att hon är plikttorgen och har fått vara frisk.
– Visst har jag haft lite lätt flunsa någon gång, men jag har varit förskonad från feber. Lyckligtvis har det inte heller inom familjen hänt något som skulle ha orsakat frånvaro, säger Sillanpää.
Artikeln är en bearbetad översättning av Yle Pohjanmaas artikel ”Vaasan vaalipiirin kansanedustajien poissaolot täysistunnoista vertailussa – näin eniten ja vähiten poissaolleet selittävät”, skribent är Petri Kuikka.