Start

När släkten Björklund samlas blir det mat och allsång

När har du senast varit på släktträff? Hur viktigt är det för dig att träffa mostrar, kusiner och hålla koll på ”tjocka släkten”? Berätta i formuläret under artikeln!

Släkten Björklund sitter ute och umgås.
Senast släkten Björklund hade släktträff var året 2022 och COVID-19-pandemin höll på att passera. Man valde ändå att vara utomhus så mycket det bara gick för att vara på den säkra sidan. Bild: Carola Löf / privat

Förra gången Björklunds släktförening hade släktträff var i början av juli 2022, precis då samhället höll på att komma ut ur covid-19-pandemin.

– I styrelsen funderade vi länge om vi skulle våga, men vi beslöt att ha släktträffen i varje fall. Vi var utomhus så mycket som möjligt, säger Carola Löf som är ordförande i Björklunds släktförening.

Carola Löf på bröllopsfest.
Carola Löf har varit medlem i Björklunds släktförening sedan 1985. Ansvaret som ordförande axlade hon ungefär fem år senare. Bild: Astrid Löf / privat

Träffen drog ungefär 130 släktingar i olika åldrar och började i soligt väder vid Kronoby folkhögskola. Det fanns aktiviteter för barnen och ett buffébord med både salt och sött. Buffén arrangerades av Sonja Biskop, som är mest känd som artist men som också är cateringföretagare och medlem av släkten Björklund.

Mindre tal och mera musik

Carola Löf försöker alltid engagera släktingar så mycket hon kan i samband med släktträffarna. Två av medlemmarna i dansbandet Guns Rosor hör till släkten, och därför uppträdde bandet på träffen. Det blev en lyckad släktträff, även om en regnskur överraskade senare på eftermiddagen.

– Det ska finnas någon typ av ram för att släktträffen ska lyckas. Någon som är arrangör och hälsar alla välkomna. Förr var träffarna högtidliga med festtal. Numera är det mera fri samvaro. Folk är kanske trötta på att sitta på möten och lyssna på festtal, säger Löf.

Familjen Björklunds första släktträff.
En bild från släkten Björklunds första släktträff den 13 juli 1963. Bilden är tagen utanför Kronoby kyrka. Träffen ägde rum innan släktföreningen hade grundats. De tidiga släktträffarna kunde vara rätt så högtidliga sammankomster. Bild: Yrjö Hirvonen / privat

Under den senaste träffen hälsades alla välkomna av Carola Löf, och sedan blev det underhållning och mat. Viktigast av allt är möjligheten att pratas vid.

– Det är då man äter som man egentligen sitter ner och pratar med varandra. Därför spelar maten en viktig roll i sammanhanget, säger Carola Löf.

Till en träff med släkten Björklund hör också allsång, vilket ofta innebär typiska sommarsånger som Där björkarna susa, Slumrande toner eller Vid en källa. Ibland lyckas de till och med få ihop en egen kör.

– Vi brukar ofta starta släktträffen i Kronoby kyrka och vara med på gudstjänsten. Vi samlar ihop de som sjunger i kör, och så övar vi kanske en eller två gånger. Sedan uppträder vi i kyrkan med de som råkar vara på plats.

Man vill ha svar på vem man är och varifrån man kommer

Carola Löf

Många söker sina rötter

Släkten Björklund är stor. I den senaste revideringen av Björklunds släktbok från 2007 räknar man med tusentals släktingar, indelade i tre släktgrenar. De tre grenarna härstammar från en anfader född på 1750-talet. Alla kopplas till en gård med namnet Davidsbacka i byn Jeussen, Kronoby. Släktingar finns förutom i Finland också i Sverige, Norge och USA.

– Varje gång vi har haft träff har det kommit släktingar ända från USA. De är våra långväga gäster. Jag tror det betyder ganska mycket för dem. Det är rötterna man söker. Ett svar på frågan om vem man är och varifrån man härstammar, säger Carola Löf.

Ett annat trevligt inslag på släktmötena är hälsningar, brev eller mejl av släktingar som inte kunnat närvara, som läses upp av någon på plats.

Ibland har det ordnats en guidad rundtur i Kronoby i samband med släktträffen, och då har de samlade släktingarna passat på att åka via Davidsbacka gård för att se var allt började. En ovanligare resa i släktföreningens regi har gjorts till ryska Karelen år 2001.

– Under nödåren på 1860-talet utvandrade en del av Björklunds släkt till Kronoborgs socken i Karelen, berättar Carola Löf.

Matts J:son Björklund sitter på en stol med en käpp i handen.
David Mattson Björklund flyttade till Karelen med sin pappa Matts Johansson Björklund då han var fem år. Där grundades byn Sorjos, som var traktens enda svenskspråkiga by. Bild: Carola Löf / Privat

Där grundades byn Sorjos av björklundare och några andra svensk-österbottniska familjer. Det här blev Karelens enda svenskspråkiga by som också hade en svenskspråkig folkskola. Byn evakuerades 1944 då den blev på den sovjetiska, numera ryska sidan av gränsen.

Nästa släktträff för Björklunds släktförening är planerad till sommaren 2026.

Hur ordnar man en lyckad släktträff och vad får dig att delta eller låta bli? Vega Lördag sätter fingret på släktträffar 10.8 kl. 9.03*–*11.00 och vill höra dina tankar och berättelser kring släktgemenskap. Skriv din kommentar i rutan nedan.

Formuläret är stängt! Tack till alla som deltog!