Ön Jurmo är ungefär fem kilometer lång och en kilometer bred och besöks årligen av mellan 30 000 och 50 000 besökare.
Det är svårt att uppskatta hur många personer som besöker ön året runt, eftersom ön besöks av turister och sommarboende och ön har bosättning.
Det stora antalet besökare medför även en stor mängd toalettavfall, som har förmultnat dåligt på den karga ön, konstaterar turismföretagaren Tiina Johansson på Jurmo.
– Våra utedass har så många besökare att vi fått problem att hantera avfallen. Det fungerar att hantera dassavfall om dassen töms mer sällan, men jag måste tömma mitt utedass två gånger i veckan, så det blir mycket avfall, säger Johansson.
”Om vi vill ha åretruntturism, måste vi ha en infra som fungerar”
Jurmoborna har tillsammans med Håll skärgården ren rf och John Nurminens stiftelse redan i flera år försökt hitta en lösning på problemen, men tillsvidare har en hållbar lösning inte hittats.
– För tillfället har vi funderat på om det skulle gå att föra bort avfallet från ön, men problemet är att ingen vill ta emot avfall från utedassen. Dessutom blir kostnaderna för att transportera avfallet till fastlandet ganska stora. Så vi funderar nu på vad som skulle vara klokast, säger Johansson.
Johansson, som även är ersättare i Skärgårdsnämnden i Pargas, önskar att också Pargas stad skulle arbeta för att hitta en lösning. Speciellt om staden vill satsa på turism året runt.
– Vi talar om åretruntturism på öarna, men om vi ska ha det så måste vi ha en infra som fungerar. Både Jurmo och Utö har turister året om och vi har nu samma problem på båda öarna, säger Johansson.
”Det här är något vi måste lösa tillsammans”
Aija Kaski, som är verksamhetsledare för Håll skärgården ren rf, konstaterar att problemen på Jurmo har blivit större de senaste åren och att det krävs samarbete för att hitta en lösning.
– Vi borde lösa problemet tillsammans med företagare, skärgårdsbor, kanske kommunen och andra organisationer. Till exempel Jurmo är en karg och känslig ö vars karaktär inte bör förändras, säger Kaski.
Alla idéer är välkomna. Samtidigt måste också företagarna ta sitt ansvar. Har till exempel Jurmo möjlighet att ta emot så många turister om det inte går att hitta en vettig lösning på toalettproblemen?
Aija Kaski, verksamhetsledare Håll skärgården ren rf
Alternativet att köra bort avfallet från ön är inte heller optimalt ur miljösynvinkel och frågan blir vem som i så fall ska bekosta det, säger Kaski. Diskussionerna mellan Håll skärgården ren, företagarna och skärgårdsborna på Jurmo fortsätter, men samtidigt är föreningens resurser också begränsade.
– Vår finansiering är till för att ta hand om båtturismens avfall, men inte annan turisms avfall. Visst har vi gjort det också, men också våra medel är ganska begränsade och det finns många andra öar vi också måste sköta, säger Kaski.
Kaski konstaterar att alla som är verksamma på de här problematiska öarna måste ta sig en funderare på hur problemen kunde lösas.
– Alla idéer är välkomna och jag vet att det finns de som funderar på nya lösningar. Samtidigt måste också företagarna ta sitt ansvar. Har till exempel Jurmo möjlighet att ta emot så många turister om det inte går att hitta en vettig lösning på toalettproblemen, säger Kaski.
”Utö har inte resurser att upprätthålla en infra för tusentals besökare”
Christer Friis, som är ordförande för Skärgårdsnämnden vid Pargas stad, konstaterar att toalettavfall och en bristande infra är ett omfattande problem på flera öar i skärgården.
– Samma problem finns på flera ställen inom nationalparkens område. Till exempel på Utö hade de ifjol 50 000 besökare och hela infrasystemet sköts av ett vattenandelslag med arton delägare. Infrasystemet är ursprungligen byggt för garnisonen och Utös behov, så de har inte resurser att upprätthålla en infra för tusentals besökare, säger Friis.
Enligt Friis är det bara en tidsfråga innan avloppsnätet på Utö inte håller för det ökande behovet och frågan är vem som ska betala ifall hela infrastrukturen kollapsar.
”Myndigheterna och andra organisationer borde samlas till diskussioner”
Då Friis tog upp problemen på Skärgårdsdelegationens sommarmöte konstaterades att det också på andra håll finns liknande utmaningar och att ingen ännu har kommit fram till en bra lösning på problemen.
– Frågan är också hur det ska finansieras, är det staten som borde göra det eftersom nationalparken är statlig egendom? Jag tror att myndigheterna och andra organisationer borde samlas till rundabordsdiskussioner och tillsammans försöka hitta en lösning, säger Friis.
Friis kan ännu inte säga hur diskussionerna om toalettavfall på öarna kommer att fortsätta inom staden. Troligtvis kommer frågan upp igen på Skärgårdsnämndens möte i slutet av augusti, men Pargas stad har också bristande resurser för att hitta en lösning.
Han hoppas ändå att stadens nya organisation med fem avdelningar gör det tydligare vilken avdelning som ansvarar för olika frågor, och för att frågorna också går vidare.
Matias Jensén som är avdelningschef för stadsutveckling vid Pargas stad har inte tidigare hört om de problem som finns på Jurmo.
Han konstaterar att det i första hand är fastighetsägarnas ansvar att se till att systemet för infrastrukturen fungerar, men att det alltid går att kontakta stadens miljötillsyn för att tillsammans komma fram till en fungerande lösning.
– Dels har vi en övervakande myndighetsroll i det här, men vi har också en rådgivande roll. Det går alltid att vara i kontakt med staden och se vilka möjligheter som finns och hur situationen kunde förbättras, säger Jensén.
Transporten av avfall sköts av Sydvästra Finlands Avfallsservice (LSJH). Cati Huhta, som är servicedirektör på Sydvästra Finlands Avfallsservice (LSJH) säger att specialavfall för toaletter inte tas om hand av LSHJ, men att det alltid går att diskutera olika lösningar då det uppstår problem.
– I höst kommer vi att utreda vilka möjligheter det finns för slamtömning i skärgården. Då den utredningen inleds kan vi kanske samtidigt fundera på om det i samband med det också skulle gå att hitta en lösning för torrdassens avfall, säger Huhta.