Relationspodden har under årens lopp fått otaliga brev som handlat om hämndlystna ex, bodelningar som gjort två släkter till ärkefiender, barn som kommit i kläm mellan föräldrar som inte kan vistas i samma rum och så vidare.
Men den här veckan tänkte vi försöka byta perspektiv och rikta uppmärksamheten mot skilsmässorna som gick någorlunda bra.
Vi vänder oss nu till er som skilt er utan att det blev så hemskt
Att skilsmässan ska kännas lycklig just vid avskedets stund är kanske väl mycket begärt, men hur är det med er som fortfarande kommer överens, fast ni är frånskilda? Ni kanske rent av är vänner?
Hur gick separationen till, varför skilde ni er?
Varför tror du att just ni har lyckats förbli välvilligt inställda till varandra, med tanke på att så många har svårt att komma överens med sina ex-partner?
Ni kanske har gemensamma barn, hur har ni resonerat gällande dem? Hur förhåller ni er till varandras nya partner, ifall sådana finns i bilden?
Hur lyckas man få till en separation utan konflikter och fientlighet?
Vad är ditt råd till den som står inför en skilsmässa och skulle vilja undvika de värsta fallgroparna?
Du är alltid anonym när du skriver till Norrena & Frantz, ditt svar kan komma att läsas i podden och publiceras i redigerad form här på svenska.yle.fi.