Lisa Södergård är en ivrig hobbyodlare och tycker om att prova olika sätt att odla. Det viktigaste är inte att odlingen ser prydlig ut. Hon har fixat bevattningen så att hobbyodlingen inte tar all hennes tid under sommaren.
– Jag bor inte vid mina odlingar, och jag vill göra semesterresor under sommaren liksom alla andra utan att behöva leva i symbios med växterna, förklarar hon.
Hon har en fem personers familj med tre barn i skolåldern, och hon odlar mest sådant som familjen tycker om att äta.
I Vegas nya program Lite klokare delar Lisa Södergård med sig av sina erfarenheter om att odla och ta till vara skörden. Om du har egna erfarenheter eller frågor om att konservera, sylta, safta, torka, fermentera kan du ställa dem till hushållsrådgivaren Elisabeth Eriksson som gästar programmet. Formuläret hittar du längst ner i artikeln.
Coronapandemin sparkade igång odlingsivern
Lisa Södergård blev förtjust i hobbyodling då coronan slog till. Då bodde familjen i en lägenhet i Helsingfors. När skolorna stängde flyttade de tillfälligt ut till sin stuga i Tammela, nära Forssa.
Där fanns dels utrymme att odla, dels kändes det meningsfullt att ha någonting att pyssla med då pandemin höll dem hemma.
Men Södergård odlar på många ställen: i Tammela, i Helsingfors och vid barndomshemmet i Österbotten. Alltid när hon hittar jord där hon kan lägga ned spaden, eller då hon hittar en lämplig odlingslåda, då åker fröna och plantorna i mullen.
Den här sommaren är hon och hennes familj nyinflyttade i ett hus i Kyrkslätt, där det finns stora arealer för potentiell hobbyodling. Som bäst tar hon reda på hurdan jordmånen är, hur krikon- och körsbärsträden mår och hur det är klokt att placera eventuella odlingar.
– Här finns massor med vitsvanshjortar och rådjur, så man kan inte placera odlingarna oskyddade, konstaterar hon.
Persika och honungsmelon i växthuset
Södergård har vuxit upp på landsbygden med föräldrar som odlat en hel del på sin fritid. Som för många andra ungdomar, minns hon att hon förväntades hjälpa till med att rensa ogräs, och det tog mer eller mindre ivern av henne att börja odla själv.
Men hon har alltså odlandet i generna, och generna aktiverades för ungefär fem år sedan.
I dag har hon två växthus i Tammela: det ena på tio kvadratmeter och det andra på 35 kvadratmeter. Dessutom en hel del odlingslådor och bäddar på friland.
Hon odlar bland annat tomater, gurka, vitlök, paprika, rödbeta, palsternacka, morötter och olika örter. Med spänning följer hon för tillfället med sparris, honungsmelon och persika.
– Jag skördade nyss tio persikor och jag har som bäst två honungsmeloner på gång, säger hon med en iver i blicken.
Persikoträdet planterade hon år 2021 och i år är det första gången trädet ger frukt.
Hon berättar att sparrisen är en växt som hon experimenterar med i år. Sparrisen är en perenn, som först efter flera år ger skörd. Hittills har hon köpt sparrisrötter som hon planterat och väntat på skörd.
I år har hon för första gången frösådd sparris. Som bäst är de små, ynkliga strån som mest liknar dill. De ska om några år ge sparris.
”Man kan odla nästan året om”
Södergårds stora intresse är att ha en så lång odlingssäsong som möjligt. I vintras odlade hon gurka inomhus under ett takfönster, så i april kunde hon skörda små snacks-gurkor.
Eftersom hon har växthus, har hon drivit upp plantor inomhus och planterat ut dem i växthusen redan i februari-mars. I år testade hon detta med salladskål.
– Jag planterade plantorna i växthuset, där de fick klara sig själv. I april kunde jag skörda salladskål.
För att odla krävs både kunskap och inspiration och där utnyttjar hon sociala medier och diskussionsgrupper på nätet. Hon följer odlare i Finland, Sverige, Norge och England.
Det känns meningsfullt att använda allt bioavfall från köket och trädgårdsavfallet till att bilda ny jord och odla i den
Lisa Södergård
För Södergård har hobbyn en röd tråd: hon vill bilda ett kretslopp, och därför sysslar hon också med bokashi.
Bokashi går ut på att fermentera sitt bioavfall. När det fermenterade avfallet blandas med jord omvandlas det till ny jord på bara några veckor.
– Det känns meningsfullt att använda allt bioavfall från köket och trädgårdsavfallet till att bilda ny jord och odla i den, förklarar hon.
Nu i augusti är den livligaste skördetiden, trots att Södergård försöker sprida ut skördetiden på en längre tid än enbart sommarmånaderna.
Frysa, fermentera och torka
Allting hinner inte familjen eller närkretsen äta som färskt. En del av skörden fryser hon ner.
Dessutom har hon testat på att torka, efter att hon ifjol loppisfyndade en tork. Då blev det örtsalt av torkade örter och i år tänkte hon testa på torkade äppelringar.
En ny kunskap för henne är fermentering som konserveringsmetod. Hon gick en kurs i fermentering ifjol och ska i år pröva på att fermentera gurkor, eftersom hon har skördat mer gurkor än de hinner äta som färska.
– Jag är ingen syltings- eller saftningsmänniska, men visst kokar jag ibland äppelmos om äppelskörden är bra.
På sensommaren är det inte bara odlaren som är intresserad av skörden, det finns både skadedjur och större djur som gärna ger sig på grönsakerna, bären och frukterna.
– Jag bestämde mig för att skörda mina rödbetor nu i veckan då jag märkte att ”någon” hade varit och mumsat i sig blasten, säger Södergård.
Luftfuktigheten på sensommaren är också en utmaning, för den hämtar med sig möglet.
”Gläds då du lyckas!”
Att odla kräver tålamod, medger Lisa Södergård, och hon uppmuntrar till att inte ge upp om odlingarna något år misslyckas.
– Gläds då du lyckas få någonting att växa och har något att skörda! Misslyckas du, försök på nytt igen!
Trots att man gör sitt bästa kan man inte rå på omständigheterna i naturen. Säsongerna varierar från år till år – mer och mindre sol, mer och mindre regn, mer och mindre skadedjur i farten.
Lisa Södergårds råd är att odla många olika arter och pröva sig fram.
Och fasar man för att odlandet är ett ändlöst ogräsrensande ger hon tipset att täckodla. Det går ut på att täcka växterna med något organiskt material såsom gräsklipp, löv eller ogräsklipp. Då har ogräset svårare att få fäste, och dessutom hålls jorden fuktig.
Programmet Lite klokare sändes onsdagen den 21.8.2024 klockan 17.30–19.00 i Yle Vega.
