Ett straff riktat till 15–17-åriga brottslingar som är lindrigare än fängelse, men hårdare än böter. Det är vad det existerande ungdomsstraffet enkelt sagt handlar om.
Ungdomsstraffet kan i viss mån jämställas med övervakning av villkorligt fängelse med undantaget att den dömda har en tätare kontakt med Brottspåföljdsmyndigheten (Rise). Som i alla andra samhällspåföljder är också rehabilitering en del av ungdomsstraffet.
– I Finland är vi kända för att väldigt få minderåriga sitter i fängelse, och så bör det fortsätta, säger Tiina Vogt-Airaksinen, specialsakkunnig vid Rise.
Ett ungdomsstraff kräver mer resurser än ett villkorligt fängelsestraff, men enligt Vogt-Airaksinen är det betydligt mer kostnadseffektivt än att låta unga marginaliseras.
Arbetsgrupp ska utreda
Årligen döms endast ett fåtal ungdomar till ungdomsstraff trots att det är en befintlig strafform. Antalet ungdomar som avtjänar straffet är för tillfället kring 10 stycken.
Vid Brottspåföljdsmyndigheten säger Tiina Vogt-Airaksinen att ungdomsstraffet visserligen kräver mer av brottspåföljdsmaskineriet men att det vore ett bra straff att tillämpa på fler unga än vad som görs för tillfället.
– Ibland tänker åklagarväsendet att de först vill testa villkorligt fängelse med övervakning men om det sedan inte fungerar eller den unga återgår till kriminalitet, kanske den dömda redan närmar sig 18 år och då är inte ungdomsstraffet tillämpningsbart längre, säger Vogt-Airaksinen.
Själv sitter hon med i den arbetsgrupp som nu ska se över ungdomsstraffet.
Petteri Orpos (Saml) regering vill ta itu med ungdomskriminaliteten och en av åtgärderna är att utvärdera ungdomsstraffet.
För tillfället kan straffet variera från fyra månader till ett år, beroende på hur domstolen dömer. När domen har fallit sätter sig Brottspåföljdsmyndigheten ner med den dömda och går igenom hur straffet ska avtjänas rent konkret.
Med i processen finns också socialtjänsten, eventuellt den ungas föräldrar. Vanligt är också att olika organisationer är inblandade och att den unga har en stödperson med sig.
Flera delar utgör helheten
Ungdomsstraffet är enligt lagen indelat i tre helheter: övervakning som innehåller uppgifter och program, stöd och orientering samt orientering i arbetslivet.
– Arbetslivsdelen har fått mindre uppmärksamhet eftersom ungdomarna ofta går i skola eller studerar. De har också ofta deltagit i olika arbetslivsprövningar i skolan, säger Tiina Vogt-Airaksinen.
Som en del av ungdomsstraffet går man igenom vad den unga behöver för att dels tjäna sitt straff och dels rehabiliteras inför framtiden. Livssituationen synas och brottet diskuteras. Man går också igenom missbruk och användande av droger och alkohol.
– Från Brottstillsynsmyndigheten träffar man ungdomen relativt ofta, upp till ett par gånger i veckan, beroende på situationen. Det kan också ingå träffar med andra myndigheter, säger Vogt-Airaksinen.
Hon poängterar att den nära kontakten med den dömda ungdomen är a och o. På så sätt kan handledaren och den unga få ett bra samarbete, till skillnad från övervakning av ett villkorligt fängelsestraff där träffarna sker betydligt mer sällan.
– De som jobbar med ungdomsstraffet anser att det är en god påföljd. De unga knyter an till systemet och det finns också en rädsla för att straffet kan höjas till fängelse, säger Vogt-Airaksinen.
Unga hör inte hemma i fängelser
Tiina Vogt-Airaksinen hoppas att arbetsgruppen som regeringen tillsatt får fram konkreta åtgärder för att utveckla ungdomsstraffet.
– Jag hoppas också att det öppnar upp hur viktigt det här arbetet med ungdomarna är, inte bara minderåriga utan alla unga.
Hon säger att det finns många unga, speciellt killar och män, som riskerar att marginaliseras.
– Coronaåren har inte gjort den saken bättre.
En marginaliserad ungdom kan kosta samhället över en miljon euro. Ungdomsstraffet är också ett verktyg att minska marginaliseringen, men det kostar också.
Vogt-Airaksinen säger att det är viktigt att ge resurser till brottspåföljdsarbetet med unga och fundera på hur arbetet kan utvecklas.
– Speciellt nu när fängelserna är fulla och man kämpar med resurser. Det skulle vara oerhört viktigt att hålla unga borta från fängelser och jobba med dem på andra sätt. Det här tycker jag att samhället borde satsa mera på.
Rättelse 26.8.2024 13:43: Ett ungdomsstraff kräver mer resurser än ett villkorligt fängelsestraff, inte ett ovillkorligt.