De ryska förbanden i Kurskregionen saknade stridserfarenhet och klarade inte av att stå emot när de de ukrainska stridsvagnarna och pansarskyttefordonen rullade in över gränsen. Följderna för försvarsstyrkorna blev förödande.
En stor del av de ryska förbanden ser ut att ha kapitulerat, och Ukraina har tagit en betydande mängd krigsfångar.
Analytikern Jonas Kjellén vid Totalförsvarets forskningsinstitut FOI i Stockholm säger att det är möjligt att antalet fångar verkligen är stort.
‒ Det har varit värnpliktiga utan någon stridserfarenhet som möter stridserfarna ukrainska förband. Då går det ganska lätt så att de stridsoerfarna viker ned sig och att det blir många krigsfångar, säger Kjellén.
Känslig fråga
Ryssland har lidit väldiga förluster under sitt anfallskrig mot Ukraina, men då har det handlat om kontraktssoldater och mobiliserade reservister.
När det gäller värnpliktiga är förluster en betydligt mer känslig fråga. Värnpliktiga har haft en skyddad ställning inom den ryska militären, och de har inte skickats ut i strid.
‒ Anledningen är att det finns en typ av samhällskontrakt i Ryssland. De ryska väpnade styrkorna vill undvika en situation där den ryska befolkningen börjar göra allt för att undvika att sönerna hamnar i värnplikten, säger Kjellén.
En av huvudorsakerna till det här är de katastrofala Tjetjenienkrigen.
‒ Då satte man verkligen värnpliktiga i striderna i Tjetjenien och många kom hem i kistor. Det ledde till att föräldrar i Ryssland gjorde allt för att se till att sönerna kunde undvika värnplikten. Ett exempel är att man försökte bli antagen till utbildningar som medgav uppskov.
För de väpnade styrkorna skulle en upprepning av det här skapa stora problem. Ryssland har, delvis på grund av erfarenheterna från Tjetjenien, övergått till att använda kontraktssoldater för skarpa uppgifter. Men det är tidigare värnpliktiga som utgör rekryteringsbasen för kontraktsarmén.
Politiskt sprängstoff
Uppgifterna om hur många krigsfångar Ukraina har är osäkra. De lägsta uppskattningarna är att det handlar om hundratals, medan andra uppskattningar är betydligt högre.
Enligt tidningen Verstka vägrar militären att svara på anhörigas frågor om vad som hänt med deras söner. En del värnpliktiga ser ut att ha evakuerats från gränszonen, medan andra skickades in i strid.
I en del fall verkar officerare ha beslagtagit de värnpliktigas telefoner när striderna började. Det här har lett till att osäkerheten bland de anhöriga har ökat ytterligare.
‒ Det är en väldigt förvirrad situation. Man kanske inte vet vilka individer som har försvunnit och varför de har försvunnit. Det är inte helt ovanligt att människor försvinner, eller håller sig undan, frivilligt.
‒ Det kan vara svårt under de initiala dagarna för Ryssland att ha koll på situationen och vad exakt som inträffat, säger Kjellén.
Ilska bland anhöriga
Så länge anhöriga till de värnpliktiga i Kursk känner att militärledningen hemlighåller uppgifter utgör det ett problem för makthavarna.
President Vladimir Putin har under de senaste åren gjort det klart att man inte tolererar någon som helst oppositionsverksamhet. Åklagare och polis har effektivt krossat alla försök till protester mot kriget.
Men oroliga och arga soldatmödrar kan bli en farligare motståndare för Kreml än vad oppositionella och unga är.
‒ Det blir väldigt dålig tv när tungt beväpnade poliser slår ned kvinnor på gatorna, säger Kjellén.
‒ Just det att man har minnet av hur det var i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet betyder att det är svårare för Ryssland att hantera en sådan situation.
Eventuella demonstrationer skulle inte i sig utgöra något direkt hot mot Putin, men på sikt kunde de utgöra en samlingspunkt för en bredare proteströrelse.
Det är ytterligare ett skäl till att Kjellén räknar med att Ryssland inte kommer att börja använda värnpliktiga för stridsuppdrag i någon större skala, om det bara går att undvika.
Värdefulla fångar
För Ukraina är de värnpliktiga värdefulla krigsfångar. Eftersom frågan är känslig för makthavarna i Kreml hoppas ukrainarna att det snabbt ska leda till nya fångutbyten.
Den här sortens utbyten har skett under hela kriget – men det finns fortfarande ett stort antal ukrainska soldater i rysk fångenskap. En del av dem tillfångatogs redan i samband med Mariupols fall i början av kriget.
‒ Zelenskyj sa redan tidigt under Kurskoffensiven att poolen med krigsfångar, som möjliggör utbyten, har fyllts på, säger Kjellén.
Zelenskyj uppgav i går att Ukraina börjat förbereda sig inför förhandlingar.