26-åriga Ville Mykkänen är enligt uppgifter från föreningen Sodan kokeneet den femte finländaren som stupat i kriget i Ukraina.
Samtidigt uppskattar Utrikesministeriet att ett 20–30-tal finländare just nu strider på slagfälten i Ukraina.
– Runt en gång i månaden får vi förfrågningar från soldater eller anhöriga om vi skulle kunna hjälpa. För tillfället har vi inte finansiering för att göra det.
Det här berättar Lotta Carlsson som jobbar med att rehabilitera krigstraumatiserade och deras familjer vid Centret för psykotraumatologi.
Hon är också verksam inom Sodan kokeneet som bildats för att stödja finländare som åker till Ukraina som frivilliga soldater.
För tillfället finns det många inom sjukvården i välfärdsområdena som upplever att det kan vara svårt med en traumatiserad finländare som återvänder från krigsfältet. De kan ha både sociala besvär och hälsobesvär.
– De kommer ju till olika välfärdsområden, och Centret för psykotraumatologi kan stödja personalen, säger Carlsson.
– Vi kommer att ha torterade finländare som återvänder från krigszoner. Vi bidrar med specifik kunskap om hur krigstrauma rehabiliteras.
”Traumatiska minnen upptar hela ens dag”
Carlsson berättar att Sodan kokeneet erbjuder en plan för hur någon som är på väg till Ukraina ska förbereda sig.
De finns också där som stöd om det värsta inträffar, med praktisk hjälp vid dödsfall.
– Alla skriver exempelvis ett testamente innan de far ut på fältet för att kriga.
Efter tiden vid fronten lider många soldater av posttraumatisk stress.
– De berättar om en total utmattning för att all ens energi går åt till de traumatiska minnena. Det upptar hela ens dag att tränga undan dem.
Carlsson berättar att vad som helst kan trigga ett trauma, en färg eller en lukt. Då kan det hända att man drar sig undan och undviker sociala kontakter.
– Det har hänt att vi har blivit kontaktade av unga män som krigat i Ukraina, men när vi hör av oss till dem så svarar de inte, säger Carlsson.
Vädjar till ministerierna
Carlsson berättar också att vården för återvändande finländare måste vara individuell. Många behöver tid att få olika praktiska saker i ordning innan de kan påbörja rehabilitering.
Hon skulle gärna se mer finansiellt stöd för den typen av verksamhet som Centret för psykotraumatologi och Sodan kokeneet sysslar med.
– Vi försöker få ministerierna att förstå att det på lång sikt är väldigt bra att satsa på det här, eftersom det betalar sig tillbaka.
– Med krig kommer ofta fenomen som kan bli väldigt dyra om man inte greppar dem i tid och jobbar förebyggande.