Aktivismen är avgörande för klimatpolitiken, säger de insatta: ”Elokapina gör ett oerhört viktigt arbete för vår planet”

Inställningen till Elokapina varierar, men de som är insatta i miljö- och klimatfrågor ser Elokapinas aktivism som en viktig del av den förändringskraft klimatet behöver i dag.

Klimataktivister i Helsingfors med skylten "Dagens klimatpolitik dödar".
Elokapinas klimatdemonstrationer har ibland irriterat bilister, men en stor del av finländarna är positiva till en mer ambitiös klimat- och miljöpolitik. Bild: Berislav Jurišić / Yle

I går ordnades rättegången mot de Elokapina-aktivister som 2021 kedjade sig fast vid Statsrådsborgen.

Tiotals aktivister är åtalade för brott mot offentlig frid, tredska mot polis och skadegörelse, men försvaret vidhåller att demonstrationen inte var olaglig. Helsingfors tingsrätt ger sin dom i fallet den 2 september.

En del aktivister vittnade under rättegången om hur de blev stressade och skärrade när polisen anhöll dem för något de själva tyckte var en fredlig demonstration.

Det är inte första gången en konfrontation mellan Elokapina och polisen orsakar rubriker i Finland, och internationellt rapporteras det om hårda tag och till och med fängelsestraff för klimatdemonstranter.

I Finland påminner etablerade miljö- och klimatexperter att aktivismen har en viktig roll i att driva förändring inom klimatpolitiken.

”Vi talar om intressen som gäller hela planeten”

Camilla Sederholm, verksamhetsledare på Natur och miljö, är tydlig med att miljörörelserna är eniga kring att det inte görs tillräckligt för klimatet.

– Det finns positiva tal och också positiva målsättningar, men i handlingarna har regeringen nog visat att man inte gör tillräckligt, säger Sederholm.

Därför ser hon att allt som görs för klimatet, också demonstrationerna, är viktiga.

För Natur och miljö är deltagandet i demonstrationer bara en liten del av verksamheten, men den som ger klimat- och miljöfrågorna synlighet i samhället och når över nyhetströskeln.

Porträtt på Camilla Sederholm.
Camilla Sederholm är verksamhetsledare på Natur och miljö. Bild: Mikko Koski / Yle

Hon gör en klar skillnad på vanliga demonstrationståg som Natur och miljö deltar i och på den civil olydnad som exempelvis Elokapina utövar. Men hon påpekar att civil olydnad inte handlar om att använda våld eller förstöra egendom.

– Det handlar om att man är där för att väcka uppmärksamhet för en sak man upplever är så viktig att den som blir irriterad på dig inte har förstått det här i tillräckligt hög grad.

Hon påpekar att civil olydnad alltid har behövts för att olika förbättringar ska ske i samhället, och nämner bland annat kvinnors rösträtt och rättigheter för svarta i USA.

– Civil olydnad har behövts genom århundradena, och då har det ofta handlat om att främja en viss samhällsgrupp. Nu talar vi om intressen som gäller hela planeten.

”Civil olydnad är ett värdefullt sätt att kräva förändring”

Touko Sipiläinen som är leder miljöorganisationen Greenpeace verksamhet i Finland påminner om utgångsläget i klimatfrågan: Världen är på väg mot en uppvärmning på över en och en halv grader och Finland gör inte tillräckligt för att lösa klimatkrisen.

– I det läget är det verkligen viktigt att människor kräver förändring av beslutsfattarna, säger han.

– För vissa kan det vara naturligt att skriva om det i sociala medier eller bli volontär. Men fredlig civil olydnad är enligt mig också ett oerhört värdefullt sätt att kräva förändring.

Porträtt på Touko Sipiläinen från Greenpeace.
Touko Sipiläinen leder den finländska verksamheten för organisationen Greenpeace. Bild: Jonne Sippola/Greenpeace

Greenpeace har länge använt civil olydnad som ett av sina verktyg för att påverka. Sipiläinen understryker att civil olydnad alltid ska vara icke-våldsam, att demonstranterna inte ska dölja sitt ansikte och alltid bära konsekvenserna för sina handlingar.

Han säger också att syftet med olydnaden ska vara det gemensamma bästa, och påpekar att det också finns ett färskt domslut som beaktat just det goda syftet.

Domslut beaktade aktivismens goda syfte

I april 2022 strax efter Butjamassakern i Ukraina demonstrerade Greenpeaceaktivister mot energibolaget Helens kolimport från Ryssland och hindrade ett fartyg från att lasta av kolen. Helsingfors tingsrätt lät bli att döma aktivisterna.

– Rätten ansåg att aktivisterna hade en moralisk skyldighet att agera, att handlingen hade ett godtagbart mål och att demonstrationen var fredlig.

Sipiläinen är mycket bekymrad över internationella nyheter om stränga straff för fredliga klimataktivister. I somras dömdes några klimataktivister i Storbritannien till fem års fängelse för att ha stört trafiken, efter en fredlig demonstration på en motorväg.

– Det är en ytterst oroande utveckling. Straffen är helt ur proportion. Och börjar man begränsa rätten att demonstrera på det där sättet undergräver man också rättstatens grunder.

Sipiläinen kommenterar inte det enskilda rättsfallet om Elokapina men är tydlig i sin syn på Elokapinas arbete:

– Elokapina gör ett oerhört viktigt arbete för vår unika planet och för att vår generation och framtida generationer kan leva här i trygghet.

Därför är han orolig för polisens agerande under en del av Elokapinas aktioner i somras.

– Polisen har själv konstaterat att gränserna för våldsanvändning har överskridits. Det är bra att laglighetsövervakningen verkar fungera på många håll i Finland.

”Politikerna följer vad som händer i samhället, de leder inte förändringen”

– Om vi väntar att politiker ska visa ledarskap i klimatfrågor får vi vänta länge. Det är aktivismen eller bredare sett samhället som sätter pressen. När man ändrar samhället så ändrar politiken också, och inte tvärtom.

Så säger Niklas Kaskeala som förr jobbade mycket med lobbning mot företag och beslutsfattare, men nu beskriver sig själv som klimataktivist i första hand.

Efter många år av lobbningsarbete har han tröttnat på att vänta på beslutsfattarna. I dag har han ett konsultföretag och är aktiv med att lyfta klimatfrågor på sociala medier och inom företag i stället.

– Jag tror inte det finns tillräckligt mycket ledarskap hos våra politiker för att vi skulle nå våra klimatmål eller göra tillräckligt. Så nog spelar aktivismen en viktig roll. Jag tycker vi alla har något slags ansvar att vara aktivister, vad det nu än betyder för var och en.

En del kanske pratar om klimatfrågor hemma eller på arbetsplatsen, andra går med i Elokapina eller någon annan rörelse.

– Det finns ju många sorters aktivism, det är inte bara att ligga på Mannerheimvägen och stoppa trafiken. Det kan vara något man gör i vardagen också, att man ändrar sina attityder.

En glad Niklas Kaskeala sitter på en sten i en skog.
Niklas Kaskeala jobbar just nu mycket med att föra fram den vegetariska kostens stora roll i klimatarbetet. Bild: Aino Huotari

Kaskeala tror starkt på att vägen till bättre klimatbeslut hos politikerna går via samhällsattityderna. Politiker är vanliga människor som påverkas av sina vänner, grannar och släktingar, säger han.

– Alla väntar på att någon ändrar systemet men vem är den där någon? Systemet är vi, säger Kaskeala.

– Tyvärr är det inte politikerna som tar initiativet om vi inte har satt tillräckligt mycket press på dem. Politikerna följer vad som händer i samhället, de leder inte förändringen. Pressen måste komma från demonstrationer, aktivismen, men också från företag.

Han påpekar också att narrativet om att klimatfrågan är polariserande behöver brytas. Varje gång det görs opinionsmätningar om klimat- och miljöfrågor i Finland är en hög andel av befolkningen positiva till mer åtgärder.