Finland kommer inte att nå upp till klimatlagens mål. Det är kontentan när sex miljöorganisationer drar statsrådet inför rätta.
Den nya klimatlagen trädde i kraft 2022. Lagen har rosats internationellt för att innehålla ambitiösa klimatmål som är baserade på vetenskap. Nu ser det ut som att dessa i lagen ställda mål inte kommer att uppnås.
Enligt de organisationer som lämnat in ett besvär till Högsta förvaltningsdomstolen har Orpos regering inte gjort några ytterligare åtgärder för att målen ska nås.
”Finland har en klimatlag som fått ett internationellt rykte och som vi med rätta kan vara stolta över. Nu måste vi följa lagen”, säger Kaisa Kosonen, som är sakkunning inom klimatfrågor vid Greenpeace, i ett pressmeddelande.
Passivitet i centrum av besväret
Finlands första, och hittills enda, klimaträttegång fick sin utgång 2023. Där konstaterar Högsta förvaltningsdomstolen att en besväran mot statsrådets passivitet i klimatfrågan i vissa fall kan ha framgång i rätten.
Nu anser klimatorganisationerna bakom det nya besväret att en sådan milstolpe är nådd.
Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade 2023 att om statsrådets agerande skulle leda till ett slutresultat som står stick i stäv med klimatlagen eller att statsrådet med sitt agerande visade att man inte tänker följa och försöka uppnå klimatlagens mål med tillräckligt snabb tidtabell, så kan statsrådet fällas i rätten.
”Statsrådets passivitet, kringgående av lagens förpliktelser, att ha fastnat i en föråldrad klimatplan för markanvändning och skogsindustri samt återkallandet av redan överenskomna åtgärder bryter mot klimatlagen”, säger Kosonen i pressmeddelandet.
Enligt klimatlagen ska Finland vara klimatneutralt senast 2035.