Årets upplaga av Amisbarometern, en studie om yrkesstuderandes utbildning, välbefinnande, och framtidsutsikter, publicerades i dag. Nyckelorden för resultaten år 2024 är trygghet, kvalitet och välmående.
Det här konstaterades under det publiceringstillfälle som ordnades tidigare under tisdagen. Undersökningen görs av De yrkesstuderandes förbund i Finland SAKKI rf och Otus, en stiftelse för utbildning och forskningssamarbete.
15 580 studerande deltog i studien, vilket är något fler än år 2022 då antalet respondenter var 14 460.
Sju procent känner sig otrygga
Studien bjuder på en del goda nyheter, exempelvis har studerandenas upplevelser av undervisningens kvalitet förbättrats.
Ett smolk i glädjebägaren är att sju procent av studerande på yrkesutbildningar har känt sig otrygga, antingen på läroanstalten eller under praktikperioderna.
– Det är sju procent för mycket, säger SAKKI:s ordförande Patrik Tanner under publiceringstillfället.
Vi träffar studerandena Emma Heiskanen, Lina Tolvanen och Linus Lostedt på yrkesinstitutet Practicum. De ger höga poäng för trygghetskänslan på skolan, och tycker att det stöd som skolan erbjuder för studerande är tillräckligt.
– Jag tycker att alla hittar en plats här, ingen blir utfryst, säger Linus Lostedt.
Svårt att hitta praktikplats efter första året
Tre fjärdedelar av respondenterna ansåg att deras praktikperioder varit lyckade. Det håller också närvårdarstuderandena Emma Heiskanen och Lina Tolvanen med om.
De har gjort sin första praktikperiod på daghem och fick hjälp av lärarna med att hitta praktikplats.
– Det teoretiska vi lärt oss i skolan hjälpte mig jättemycket, säger Heiskanen.
Linus Lostedt, som studerar till datanätsinstallatör, har en annan upplevelse. Han skulle egentligen vara ute och bekanta sig med arbetslivet nu, men fick nekande svar från alla de arbetsplatser han kontaktade.
– Jag sökte till flera platser och fick inget svar. Vi är flera i vår klass som inte har någon praktikplats. Det är svårt att hitta efter det första året, säger Lostedt.
Kvaliteten hög trots ekonomiska utmaningar
Beträffande kvaliteten på studierna har studenterna inget att klaga på. Lina Tolvanen tycker att utbildningen har varit över förväntan, och uppskattar kombinationen av teoretiska och praktiska studier.
– Alla säger alltid att yrkesutbildningar är dåliga, men jag tycker att det har varit bra, säger Tolvanen.
Practicums utbildningschef Gunilla Träskelin har dessvärre märkt en förändring i undervisningens kvalitet sedan nedskärningarna i yrkesutbildningen.
Bland annat har närundervisningen minskat och praktikperioderna ökat, vilket kräver att lärarna åker ut och träffar studerandena i arbetslivet för att se hur studierna fortskrider.
– Det påverkar också resurserna i övrigt, som att köpa ny utrustning och annat material, säger Träskelin.
Träskelin säger att ett område som är värt att satsa på är att uppmuntra studerandena till att antingen sysselsätta sig eller studera vidare efter examen. Något som också påverkar finansieringen.
– Båda alternativen är lika bra, huvudsaken är att man kommer vidare.