Elina Kauppila är förutom ledamot i Helsingforsfullmäktige för Vänsterförbundet också chef för miljöverksamheten vid Luontoliitto.
Hon går alltså att få tag på relativt enkelt och hon svarar i telefon på andra försöket när Svenska Yle ringer henne.
– Jag har uppfattningen att man väldigt sent försökte nå de misstänkta och därför har jag inte kunnat nås, säger Kauppila.
Vill du ärligt svara på frågan om du medvetet har försökt undvika att bli stämd?
– Jag har gått till min arbetsplats som normalt. Jag vet inte när stämningen skulle nå mig om den hade gjort det. Men jag har inte rest utomlands eller liknande, säger hon.
19 av de åtalade gick inte att få tag på i tid
Åtalen mot Kauppila gäller en demonstration vid Statsrådsborgen den 8 oktober 2021.
Hon och flera andra misstänktes för brott mot offentlig frid och tredska mot polis. Brotten preskriberas inom två år. Det här betyder att sista dagen för delgivning av åtal var den 8 oktober 2023.
Kauppila och 18 övriga klimataktivister i Elokapina slapp åtal för att stämningsmannen inte fick tag på dem innan brotten var preskriberade.
18 av dem fick stämningsmannen inte alls tag på medan en person nåddes två dagar för sent.
De 33 aktivister som fick kännedom om åtalet ställdes inför rätta i mitten av augusti. Domen ges den 2 september.
Deltog i fullmäktigemöte
Åklagaren väckte åtal mot 52 aktivister i Elokapina den 26 september 2023.
Det här betyder att stämningsmännen hade en och en halv vecka på sig att delge åtalet till alla 52 personer innan brotten preskriberades.
Elina Kauppila har under den här tiden bland annat deltagit i ett fullmäktigemöte i Helsingfors, där hon hade kunnat nås.
– Under den här tiden har jag varit anträffbar hemma och på jobbet, säger hon.
Hon säger att det inte är en del av Elokapinas strategi att undvika att bli åtalad.
”Jag skulle gärna ha tagit emot stämningen, men jag hade en hektisk tidtabell”
Svenska Yle talar också med en annan aktivist, Ivar Sundman, som inte heller blev stämd innan brotten var preskriberade.
Sundman tror, liksom Kauppila, att tiden var för kort för att få tag på alla åtalade.
– Jag skulle gärna ha tagit emot stämningen, men jag hade en hektisk tidtabell. De ringde nästan varje dag och det kom ett handskrivet brev om att jag skulle ta kontakt. Men vi lyckades inte hitta en gemensam tidpunkt och kommunikationen var svår.
Undvek du medvetet att bli åtalad?
– Det skulle jag inte säga. Omständigheterna gjorde det svårt. Jag visste inte heller hur det fungerar. Om jag hade kunnat hämta pappren någonstans ifrån hade det varit lättare att göra det med min egen tidtabell. Jag undvek inte medvetet men det var svårt att kommunicera med dem (stämningsmännen), säger Sundman.
Föredrar att meddela per telefon
Hur går det då till när en stämningsman försöker nå en åtalad person?
Christopher Olijslager har sedan 2011 jobbat som stämningsman vid Helsingfors tingsrätt.
Till hans arbetsuppgifter hör att berätta för personer att de blivit åtalade för ett brott, det kallas att delge en stämning. Det här gör han per telefon eller genom att meddela att det finns handlingar som kan hämtas från tingsrätten.
Han föredrar att meddela per telefon eftersom det är det mest effektiva sättet. Men det är också möjligt att söka upp en person för att delge stämningen.
”Om vi inte får tag på någon via våra metoder kan vi inget göra”
Däremot räknas det inte som en delgivning om stämningsmannen ringer upp och presenterar sig och den åtalade lägger på genast.
– Den som svarar måste presentera sig för att man ska kunna identifiera vem det är, säger Olijslager.
Vad gör du om en åtalad försöker undvika dig?
– Vi har våra metoder och våra register som vi följer. Om vi inte får tag på någon via våra metoder kan vi inget göra.
Olijslager är förtegen om vilka knep han använder för att få tag på personer som vill undvika stämningsmannen.
”Har blivit mer brådskande”
En stämningsman måste alltid öppet berätta att han är en stämningsman och han har en bricka runt halsen med titeln. Det går med andra ord inte att jobba ”undercover” för att få tag på någon.
Ibland blir det väldigt bråttom för stämningsmännen att få tag på en åtalad innan brottet preskriberas.
Det här beror på att vissa lindriga brott preskriberas efter två år. Det här är en kort tid då både polis och åklagare är överbelastade.
– Under de senaste åren har det blivit mer brådskande med att hinna delge, säger Olijslager.
Kort tid för att delge åtalet
Han vill inte kommentera det specifika fallet med Elokapina där stämningsmännen inte fick tag på 19 personer innan brotten preskriberades.
– På en allmän nivå handlar det om kort tid för att delge åtalet. Om personen inte tar kontakt när vi har lämnat uppgifter kan vi inget göra. Jag kan inte säga varför det har gått så här i det här fallet, säger Olijslager.
En av dem som inte kunde nås är fullmäktigeledamot i Helsingfors och har gått till jobbet och till ett fullmäktigemöte under tiden hon skulle nås. Varför har inte stämningsmannen gått på fullmäktigemötet för att nå henne?
– Jag kan inte kommentera det enskilda fallet. Stämningsmannen har säkert gjort allt han kunnat för att hitta henne, säger Olijslager.