Det finns ett behov för långsam journalistik. Det menar man på Finlands nyaste mediestartup Uusi Juttu – ungefär ”en ny grej” – som grundades tidigare i år. Löftet är att göra journalistik på ett nytt sätt: långsammare, grundligare och utan reklam.
Grundarna är namnkunniga inom det finska mediefältet. De har haft ögonen på sig från start.
Nu följer jag journalisten och en av grundarna för Uusi Juttu, Jussi Sippola upp för en spiraltrappa till de lokaler gruppen delar med andra företagare i kreativa branscher i Helsingforsstadsdelen Vallgård. De gemensamma utrymmena är loftliknande, med ventilationsrör i taket, konstverk på väggarna, blomkrukor vid de stora fönstren och ett brett utbud drycker i kylskåpet.
De ska serveras gäster som kommer hit på ett evenemang senare på eftermiddagen.
Det jag vill veta är vad Uusi Juttu ska göra, vad ska de publicera? Hur ska de göra det? Vad innebär ”ett nytt sätt”, som de talar om?
Sippola svarar på flytande svenska som han lärt sig som Nordenkorrespondent för Helsingin Sanomat. De tre och ett halvt år han bodde i Stockholm har egentligen allt med Uusi Juttu att göra.
– I Sverige kunde jag följa finska medier ur ett utanförperspektiv. Jag märkte att det var svårt att följa vad som händer i Finland eftersom takten på nyheterna är så hektisk. Rubrikerna var ibland fullständiga mysterier, det var svårt att förstå vad de betydde.
Om en erfaren journalist har svårt att hänga med svängarna i finska nyheter sett från Sverige, hur känns det då för en vanlig mediekonsument i hemlandet? Det kunde väl finnas något annat sätt att göra journalistik på, tänkte Sippola.
Mediernas behov av förnyelse
På Uusi Juttus webbplats står det att man tror att medierna måste förnya sig för att kunna genomföra sitt viktiga uppdrag i dagens värld.
Grundarna säger att vi drunknar i ett informationsflöde – att det finns massvis med information att tillgå utan att det för den skull hjälper oss att förstå världen bättre.
Att nyhetsagendan domineras av klickrubriker eftersom de digitala mediernas affärsmodell grundar sig på reklamintäkter. Att traditionella medier publicerar allt mer, allt snabbare. Och att de finländska mediernas ägandeskap koncentreras till allt färre händer, vilket gör att nyhetsmedierna blir allt mer likriktade.
Jag pratar med Nic Newman som är forskare och sammanställer den årliga World Media Report för det ansedda Reuters-institutet.
Att människor världen över börjar tröttna på det här ser man också på det antal ”slow journalism”-startups som kommit till runtom i världen under de senaste 7–8 åren. Det beror på att allt fler är trötta på nyheternas 24-timmarsnatur och lider av informationsöverflöd.
– Många letar efter mer mening, mer insikt, mer förståelse. Så att inte tävla med breaking news, men försöka bidra med innehåll som är värdefullt, som du kan ge din tid och kan bilda ett förhållande till, det fungerar, säger Newman.
”Less is more”-filosofi möter journalistik
I början av 2024 gick alltså Jussi Sippola i dessa tankar, och då ringde den tidigare kollegan Antti Pikkanen. Han var ivrig över ett nytt projekt: att starta ett nytt medium i Finland, med ett helt nytt sätt att finansiera verksamheten.
Idén kom från Danmark.
Zetland grundades år 2012, och har sedan 2016 drivit ett framgångsrikt koncept enligt vilket man publicerar enbart några artiklar och ett par podcastavsnitt per dag. Idén är att man inte ska behöva följa nyhetsflödet konstant, utan att det räcker med dessa några titlar per dag så att man ska vara informerad och införstådd som medborgare.
Zetland står alltså bakom Uusi Juttu. Varför vill ett danskt medieföretag expandera till Finland?
– Vi danskar och finländare har överraskande mycket gemensamt! säger Zetlands grundande medlem Jakob Moll när vi pratar över en videolänk. Vi har liknande uppfattningar om ett fungerande samhälle, och skrattar åt samma saker.
Men det är förstås inte den primära eller enda orsaken för ett danskt medium att ge sig in på den finska mediemarknaden.
Enligt Moll handlar det snarare om att han tror att Zetland kommit på ett så smart sätt att jobba på och att de ser det som sin skyldighet att ge andra länder och marknader chansen att göra samma succé. Den finska mediemarknaden såg också ut att behöva ett alternativ.
Det smarta sättet han avser handlar om att göra färre artiklar per dag, men gå mer på djupet och ge läsaren ett sammanhang bakom nyhetshändelserna.
– Det är ofta rätt deprimerande att försöka hålla sig uppdaterad. Och det hänger ihop med det hat-kärleksförhållande vi har till våra telefoner och det de gör med våra liv och vår uppmärksamhetsförmåga. Det är inte ett danskt eller finskt problem, det är ett livsproblem, säger Moll.
Den andra relevanta poängen är att Zetland finansieras genom medlemsavgift. Och så ska också Uusi Juttu fungera.
– Vi behöver ha en mycket djupare förståelse för vad det innebär att vara till nytta i människors liv så att de vill betala för vår journalistik, förklarar Moll.
Erfarenheterna har gett Moll och hans kolleger välbehövd ödmjukhet, säger han.
Betala för att vara med i en klubb som ger mening
Nic Newman vid Reuters-institutet konstaterar att inga startups för långsam journalistik har kommit till en riktigt stor massa vad gäller betalande prenumeranter. Det kan hända att det finns en övre gräns för hur många människor som är villiga att betala för den service dessa erbjuder.
Att betala för medlemskap i utbyte mot journalistik kan vara intressant för unga, fortsätter Nic Newman, och unga människor vill också ha direkt kontakt. Det kan handla om att gå på evenemang, att föra samtal med personerna bakom artiklarna, det är ett naturligt sätt för unga människor att konsumera nyheter på Tiktok eller andra sociala medier.
Medlemskap är alltså mer attraktivt för en ung publik, snarare än en simpel prenumeration som mer handlar om att köpa en produkt rakt av. Unga vill höra till ett sammanhang.
En annan sak han lyfter fram är köpkraften: den här typen av innehåll attraherar oftare högutbildade och välbärgade människor. Men inte nödvändigtvis en annan grupp som identifieras av forskare, nämligen människor som inte följer nyheter eller till och med undviker att göra det. De tenderar oftare att vara lågutbildade, enligt vad forskare ser.
– Så medlemskap är ingen garanti för att utvidga demografin för vem som engagerar sig i journalistik.
Jakob Moll på danska Zetland ser ändå medlemskapsfinansiering som ett sätt att bredda den andel av människor som vill känna sig välinformerade.
– Vi har en stor andel användare som är under 35 år gamla, och sådana som inte betalar för någon annan tjänst än Zetland. Långsam journalistik behöver inte vara tråkig eller fastna vid detaljer, utan kan vara engagerande, underhållande och fräsch, tillägger han.
Medierna är i ett brytningsskede – igen
Medierna är, återigen, i ett brytningsskede, säger Nic Newman. Han tror att framtiden kommer att vara mer mångfacetterad både vad gäller olika affärsmodeller och publikens medieanvändning.
Newman ger en släng åt de stora mediehusen.
– Den stora bilden ger oss att det finns luckor som de flesta traditionella mediehus har haft svårt att fylla i sitt uppdrag att försöka serva alla och envar i sitt utgivningsområde. En grupp människor som traditionella medier har haft svårt att nå med sitt utbud är unga människor.
Finns det nya format, nya sätt att nå ut? Handlar det om attityd, ton, eller agenda? Hur engagerar vi unga med allt viktigt innehåll vi har? Dessa frågor går nu alla stora mediehus i världen och klurar på, säger Newman.
Även Yle.
Så vad felas journalistiken i Finland idag?
Inför besöket i Vallgård har jag läst allt om Uusi Juttu jag kommit över. Deras sociala medier är fyllda av videor där de är på besök på olika håll i Finland för att prata med folk de möter på gatorna om vad som felas med journalistiken i Finland idag, och vad de skulle önska sig för förändring.
En man i norra Karelen säger att han inte följt nyheter på 40 år, för han blir alltid besviken på innehållet. Folk på Tiktok kommenterar: ”Äntligen nån som ska göra nåt nytt.” ”Hoppas ni är 100% neutrala och objektiva.”
Oj, tänker jag. Höga krav, redan nu!
Hur tänker Uusi Juttu tackla dem? Hur ska de kunna uppfattas som ”100% neutrala och objektiva”?
Jussi Sippola tror att det lyckas genom att öppet redovisa för sina utgångspunkter som journalist.
– När vi börjar göra en artikel är vi öppna med det vi vet och inte vet, varifrån vi kommer och vilken vinkling vi tittar på det här problemet ifrån. Är det rätt vinkling, eller har vi förstått något fel redan från början?
Sådana frågor är man kanske inte van vid att ställa i Finland, säger Sippola.
– Förstås är man som journalist alltid partisk på olika sätt, vi är människor. Men att vi är medvetna om det och visar vår publik hur vi skapar vår journalistik, det är ett sätt att vara neutral.
Journalistkåren tenderar att vara rätt likriktad, med liknande socioekonomisk bakgrund, utbildningsnivå och umgänge. Uusi Juttu vill ha journalister med olika bakgrund, och i förlängningen journalister runt om hela landet.
– Men det är svåra frågor som vi försöker lösa här, arbetet är inte färdigt än.
Evenemanget i Uusi Juttus vardagsrum börjar. Gästerna sätter sig i den lite slitna soffgruppen.
– Välkommen hit för att prata om journalistik, hälsar Sippola.
Hurdan journalistik vill du ha? Berätta i kommentarerna!