Start

THL: Skolornas elevvård tar stort ansvar för att vårda psykisk ohälsa hos barn och unga

Vårdpersonalens tid för förebyggande arbete räcker inte till.

Bilden föreställer silhuetten av en person som sitter på marken med käna i famnen och huvudet mot knäna. I kontrast mot den svarta silhuetten finns en blå himmel med några måln som lyser lite rosa i vad man kan anta är en solnedgång. Ovanför personens huvud finns ett ritat svart moln som illustrerar mörka tankar..
En stor del av ansvaret för barns och ungas psykiska problem faller på elevvården. Bild: Mostphotos, bildeditering Belén Weckström

En ny översikt från Institutet för hälsa och välfärd THL visar att skolornas och utbildningsanstalternas elevvårdspersonal bär en stor del av ansvaret för att tillhandahålla grundläggande vård för barns och ungas psykiska ohälsa.

Cirka 1 700 kuratorer, skolpsykologer, -hälsovårdare och -läkare svarade på THL:s enkät i april och maj i år.

Under läsåret 2023–2024 använde vårdpersonalen vid andra stadiets utbildningsanstalter 40–80 procent av den arbetsid som var avsedd för klientmöten, på psykisk ohälsa. Inom den grundläggande utbildningen var motsvarande siffra 20–40 procent.

Resultaten är liknande som i föregående översikt från år 2022.

Enligt THL betyder det här i praktiken att tiden blir knapp för de förebyggande åtgärder som borde vara i fokus för vårdpersonalen.

”Elevvårdens uppgift är att erbjuda tidigt stöd och förebygga problem. I brist på andra tjänster har de dock blivit en grundläggande mentalsvårdstjänst för barn och ungdomar, vilket innebär att tiden inte räcker till för förebyggande arbete”, säger överläkare Marke Hietanen-Peltola vid THL i ett pressmeddelande.

Alava skola.
Över hälften av vårdpersonalens klientmöten förra läsåret behandlade psykisk ohälsa. Bild: Sami Takkinen / Yle

”Elevvården ska höra till välfärdsområdena även framöver”

Ansvaret för studentvårdsservice flyttades i början av år 2023 över på välfärdsområdena i samband med social- och hälsovårdsreformen. Enligt THL har regeringen efter det övervägt att flytta tillbaka ansvaret till kommunerna.

Enligt THL är det viktigt att ansvaret för de här tjänsterna hålls inom välfärdsområdena eftersom deras ansvarsfördelning erbjuder goda möjligheter för att likställa tillgången och kvaliteten på tjänster.

”Rädslan för att tjänsterna skulle försvinna från skolorna har inte gått i uppfyllelse. Enligt vår enkät uppskattar 80 procent av de anställda inom elevvården att att samarbetet med till exempel rektor och lärare har bibehållits på tidigare nivå eller förbättrats jämfört med tiden före reformen” , säger Hietanen-Peltola.

Föreslår trestegsmodell för att åtgärda problemen

THL föreslår i översikten en trestegsmodell för att säkerställa likvärdig tillgång till mentalvårdstjänster på nationell nivå.

Enligt modellen skulle skolvårdpersonalens roll vara att stöda barn och unga i ett tidigt skede, erbjuda förebyggande åtgärder och vårda lindriga problem.

I medelsvåra fall skulle ansvaret flyttas över till den grundläggande mentalvården, medan ansvaret för vården i allvarliga fall skulle falla på den specialiserade ungdomspsykiatrin.