Minnestavlan uppmärksammar Jägarkapten Emil Johansson, Jägarkapten Gunnar Stenmark, Jägarlöjtnant Antti Pihlava, Jägarfältväbel Gustav Laaksonen och Jägarunderofficer Juho Takkunen.
Fältkamrer Jorma Ake, som är traditionsofficer för Pargas Reservofficerare, hoppas att minnestavlan leder till att jägarna inte glöms bort.
– Alla fem jägare som är begravda i Pargas är begravda i det civila i familjernas egna gravar. Det betyder att tiden för gravarna har gått ut och att gravarna inte längre tas omhand. Vi vill inte att jägarna, som har gjort så mycket för Finland, ska bli bortglömda, säger Ake.
Finländare fick militär utbildning i Tyskland
I år är det 110 år sedan jägarrörelsen bildades av studenter på Ostrobotnia i Helsingfors. På den tiden hade Finland ingen militär, men då Ryssland ville ändra på förvaltningen och skolsystemet i Finland och det meddelades att alla finska män borde skickas för fyra års tjänst till Ryssland hade många finländare fått nog.
– Då tyckte de finländska männen i Ostrobotnia att nu räcker det, nu ska vi få en egen soldatutbildning. Först frågade de om Sverige och Danmark kunde hjälpa till, men det gick inte. Det enda landet som räckte en hjälpande hand var Tyskland, säger Ake.
I början av år 1915 beslöt Tyskland att 200 finländare skulle få militärutbildning i landet, men senare utökades antalet med cirka 2 000 personer. Först kallades utbildningen scoututbildning för att dölja det verkliga syftet, men ganska snart förstod Ryssland vad utbildningen egentligen gick ut på. I början av år 1918 anländer Jägarnas huvudtrupp till Vasa och kommenderas till chefsuppgifter i den vita armen.
– Det hade en stor betydelse för Finland att Tyskland gav den här möjligheten. I dag ser försvaret helt annorlunda ut och metoderna är mer moderna, men jag tror att kämparandan från den tiden finns kvar än i dag, säger Ake.
”Viktigt att uppmärksamma allt de gjorde för oss”
De jägare som finns begravda i Pargas har alla arbetat för Pargas Kalkbergs Aktiebolag. Den sista av jägarna avled i mitten av 1970-talet och i dag bor endast ett fåtal av jägarnas släktingar kvar i Pargas.
Jessica Silfver, vars farfars morbror var Jägarkapten Emil Johansson, fick äran att vara med och avtäcka minnestavlan. Eftersom Emil Johansson dog redan år 1966 har hon inga egna minnen av honom, men minnestavlan har väckt intresset för att få veta mer.
– Det känns stort. Jag tycker att sådana här tillfällen och det de gjorde för oss är värt att uppmärksamma. För mig har historien om min farfars morbror öppnat sig egentligen i samband med det här evenemanget, men nu blir jag nyfiken på att få veta mer, säger Silfver.
Minnestavlan på Pargas kyrkogård hittas intill Tengströms kapell på kyrkans norra sida.