Nu är den klar – dokumentären som berättar och beskriver när Finland tvingades arrendera ut Porkala till Sovjetunionen och hur människorna som bodde på området tvingades lämna sina hus och hem på tio dagar.
– Vår ursprungliga plan var att intervjua tio personer, men plötsligt hade vi så många som var så bra att vi intervjuade sjutton.
Det säger Kerstin Karlberg, som är producent för dokumentären Porkala – röster från parentesen.
Hon ingår i ett västnyländskt filmteam som tidigare har gjort en dokumentär om Harparskoglinjen – västfronten mot Sovjet.
– Vi började med att planera en timmes dokumentär, men den blev två timmar. Ibland tappade vi nästan tron och funderade om vi ändå borde begränsa oss på något sätt, men i det här skedet känns det helt underbart, säger Karlberg.
Jag satt med tårar i ögonen och en klump i halsen. Den är nog berörande
Scenografen Petri Horttana beskriver dokumentären.
Scenografen Petri Horttana lät medvetet bli att se mer än några få korta sekvenser av dokumentären innan den blev klar.
– Jag satt med tårar i ögonen och en klump i halsen. Den är nog berörande, beskriver Petri Horttana hur han upplevde förhandsvisningen tillsammans med det övriga filmteamet i biografsalongen i Kyrkslätt.
Degerby byaråd har varit samarbetspartner
Premiären sammanfaller med att det i september i år har gått 80 år sedan fredsundertecknandet av fredsfördraget efter fortsättningskriget 1944. Från och med den 8.9 visas dokumentären på Yle Arenan och den 19.9, samma dag som fredsfördraget undertecknades, kommer filmen att visas på lokala biografer.
För Horttana har det varit ett stort jobb att hitta den rätta filmmiljön och all rekvisita. Inspelningarna har skett i Porkalaområdet.
– Visst finns det hus som fanns med på den tiden och jag har faktiskt släktingar som bor i ett sådant hus. Vi har ganska fritt fått komma in i de här husen och vi har fått möblera om i den tidens stil.
Människors välvilja, tålamod och vänlighet är något som både Petri Horttana och Kerstin Karlberg har uppskattat otroligt mycket under filminspelningarna.
Degerby byaråd i Ingå är samarbetspartner i produktionen.
– För mig, som producent, börjar ett projekt med att jag säljer mig till en förening och den överlägset bästa föreningen för mig inom Porkalaområdet var Degerby byaråd som har förestått museet Degerby Igor sedan 1997, berättar Kerstin Karlberg.
Stora känslor och engagemang också i filmteamet
Både Kerstin Karlberg och Petri Horttana har också, var för sig, ett personligt och känslomässigt engagemang i de berättelser som de fått ta del av i dokumentären Porkala – röster ur parentesen.
Jag gick med i projektet eftersom jag ville förklara för mig själv vad som hade hänt
Producenten Kerstin Karlberg vars mamma tvingades lämna Porkala.
– Min farfar blev evakuerad från Karelen och han hade säkert ett trauma för resten av livet eftersom han aldrig talade om det. Det jag har fått höra är via min farmor. Jag antar att det finns likadana bakgrunder i Porkala; vi berör väldigt stora känslor, säger Petri Horttana.
– Jag gick med i projektet eftersom jag ville förklara för mig själv vad som hade hänt. Min familj har berörts av Porkalaparentesen eftersom min mamma var en av dem som evakuerades, säger Kerstin Karlberg.
Hon tillägger ändå genast att dokumentären inte handlar om henne utan om alla tusentals människor som tvingades lämna sina hem i Porkala, plus det faktum att 400 000 karelare evakuerades samtidigt.
I dokumentären ingår en fiktiv familj som spelas av professionella skådepelare, men också amatörskådespelare och rösterna från parentesen, de personer som upplevde evakueringen och återkomsten.
Dokumentären har fått understöd av stiftelser och fonder.
Det område som år 1944 arrenderades ut till Sovjetunionen var två tredjedelar av Kyrkslätt, nästan hälften av Sjundeå och hela Degerby kommun plus små delar av Ingå och Esbo.
Arrendetiden på 50 år, från 1944 till 1994, blev slutligen tolv år. Varför det blev så förklaras också i dokumentären Porkala – röster från parentesen. I den andra delen av serien berättas också om återkomsten till de forna hemmen. ”Som att komma till ett främmande land” är ett av citaten och beskrivningarna.