Enligt en konsumentundersökning upplever åtminstone 68 procent av finländarna att det är viktigt att livsmedelsproduktionen bevarar den biologiska mångfalden.
Ekologiska jordbruksmetoder som återvinning av näringsämnen, kvävefixerande grödor och växelbruk bidrar till att mikroorganismerna frodas och att marken hålls mjuk för att förhindra att näringsämnen läcker ut i vattendrag.
Ekoodling ska skydda miljön och klimatet, bevara markens bördighet och därtill bidra till en hög grad av biologisk mångfald och en giftfri miljö. Det är principerna för en ekocertifiering.
Även konventionella odlare använder sig av metoder som ursprungligen använts i ekoodling. Till dem hör också att odla regenerativt så att marken förbättras istället för att utarmas.
Efterfrågan minskar när tiderna är knappa
Däremot har efterfrågan på ekologiska produkter har minskat en aning på senare tid.
– Det beror på flera olika saker, men folk har mindre pengar att använda på mat och då föredrar man kanske billigare, säger Annika Öhberg, specialsakkunnig vid Jord- och skogsbruksministeriet.
Av totalförsäljningen av livsmedel år 2023 var 1,9 procent ekologiska och andelen hade sjunkit en aning från året innan. Men efterfrågan på ekologisk barnmat har inte minskat alls.
Enligt Annika Öhberg har också förändringar i stödsystemet gjort så att en del har hoppat av från ekologisk odling och gått över till konventionell sådan.
... men odlingsarealerna har ökat
Ekoodlingsarealen har ändå ökat en aning från ifjol, enligt Livsmedelsverket, till 14,1 procent i år från 13,7 ifjol.
– Vi hoppas att det här blir en fortsatt trend, säger Annika Öhberg.
Enligt Finlands nationella Ekostrategi ska arealen öka till 25 procent och efterfrågan på ekologiska produkter stiga till fem procent år 2030.
Det här ska bland annat uppnås genom att storkök ökar sin användning av ekologiska livsmedel. Målet är att 25 procent av livsmedlen ska vara ekologiska 2030.
Hur viktiga är djur på ekogårdar?
I dag finns det lite på 4 000 ekologiska gårdar i Finland och av dem är cirka tusen gårdar med djur. Att djur har en betydelse ser man bland annat av att det finns mera ekogårdar i de landskap där det även finns djurgårdar, till exempel Norra Karelen och Åland.
– Inom ekologisk odling ska man sträva efter att bygga upp ett så slutet system som möjligt på gården. Om man inte har djurgödsel kan man förlita sig på kvävefixerande växter. Det är mer krävande med mindre skördenivåer, säger Annika Öhberg.
Man kan också köpa antingen gödsel från andra gårdar eller pellets gjorda av djurgödsel.
Skulle en vegansk ekogård klara sig i längden?
– Ja, beroende på vilka växter man odlar. Trädgårdsväxter kräver mera näringsämnen än spannmål. Man kan också gödsla med till exempel biprodukter från sockerbetsindustrin. Det varierar stort beroende på vad man gjort tidigare på gården och på jordmånen.
Ekologisk mat kostar mera för konsumenten eftersom man inte klarar av samma effektivitet i produktionen. Skördarna är mindre per areal.
Men ekoodling är bra för den biologiska mångfalden. Det är ett helhetssystem som strävar efter förbättring och som verifieras årligen.
– Om man ser till ekonomin så har ekoodlare klarat sig bättre än konventionella odlare.